och föga bättro tordo numera äfven hr Kolmodin vara hos dem anskrifven, enär han tog sig friheten att skämta både med utskottet, som han ansåg hafva kastat sin höga politiska karakter öfver bord och velat imitera en liten revision, framkommande med en anmärkning rörande en småsak — och med hr Key, som obestridligen är ett af partiets högdjur. Särdeles illa torde hofpredikanten Lithner äfven blifvit anskrifven hos landtmannapartiet då äfven han visade att utskottets anmärkning var både obefogad och lumpen; men värst försyndade han sig dock när han ådagalade att i de af hr Key åberopade aktstycken hade denne citerat ett utlåtande af sammansatt statsoch ekonomiutskott så, som hade detta utlåtande atgifvits af konstitutionsutskottet. Frib. Gripenstedt ansåg den ifrågavarande regeringsåtgärden så betydelselös till sina resultater, att den icke ens hade behött utfärdas. Men utskottets ann ärkning var så futtig, att den endast kunde liknas vid dessa krutgubbar, som gossar tillaga af lite vått krut och hvilka då de antändas fräsa och gnistra en stund, men åstadkomma blott litet rök. Då jag härtill lägger att kommerserådet Sjöberg och redaktör Walldn äfven ogillade utskottets anmärkning, hvilken deremot af hr Ubr ansågs, såsom ett mästerstycke af takt och skarpsinnighet, — så har jag omnämnt alla de talare som på förmiddagen hade ordet, och nedlägger nu pennan för att begifva mig upp i Andra kammaren, der striden i atton skall fortsättas.