iii s — erhåller genom att skaffa sig ur sådana en närmare bekantskap med andra nutida folks åskådningssätt, seder och såväl yttre som inre lif. Man finner vid jemförelse sitt eget folks fel, men äfven förtjenster, och man lär sig mera korrckt bedöma förhållanden, hvilka annars gerna synas i en ofta ogiltigt storartad eller förvridet skef dager. Ett bland de länder, med hvars förhållanden en jemförelse för ej blott oss, utan europåen i allmänhet, är af stort intresse, är Amerika, denna sällsamma region, på hvars yta rör sig så mycket framtidsrikt, men äfven så mycket lågt och, hvad framtiden angår, dystert hotande. De europeiska förhållandena visa sig här i qvadratisk storlek: våra förtjenster såväl som våra fel, och vi kunna i en trogen teckning af den nordamerikanska Unionens sociala tillstånd, se vårt eget återspegladt men i förstorad skala. De för vår tid egendomliga sträfvandena i Europa för folkupplysningen äro likväl små mot dem i Amerika, och vårt sekels lyte, svindeln, är jemväl i Europa ett intet i) jemförelse med de kolossala bedrägerier, som begås och toiereras, ja, stundom ätven beundras i Amerika. Bland de många skildringar öfver Amerika, som under senare åren tagit plats inom den europeiska litteraturen, synes ett i Köpenhamn hos den Gyldendalske Boghandel utkommande verk: Fra Amerika af V. C. S. Topsös skola komma att intaga en synnerligt framstående plats. Hr Topsöe är ej någon Åflygande korrespondent, som nöjer sig med att de de länder och folk, han skall beskrifva, endast i fogelperspektiv. Nej, han vet, att en ytlig skildring ofta skadar mera än gagnar, och han tränger derför med kritisk blick in i samhället, hvilket han sätter sig att grundligt studera. Han vänder, så att säga, in och ut på detsamma och låter oss känna, huru dess hjerta klappar, dess pulsar slå, samt skönja huru dess hjerna arbetar och dess muskler verka. Hr Topsöe skrider till verket med en stadgad politisk åskådning och med ett synbart intresse för sjelfva de sociala problemerna, på hvilkas lösning vår tid arbetar så ifrigt. Det är således en mogen man, hvars genomträngande blick, sunda omdöme och allvarliga intresse veta att träffa det sanna i bilden, på samma gång som han är en god stilist och derför äfven vet att träffa den rätta formen för att jemväl underhålla läsarens intresse. Dessa förtjenster visa sig redan märkbart framträdande i de tvenne, med illustrationer rikt utstyrda och i typografiskt hänseende prydliga häften af hans verk, som hittills utkommit och föreligga oss. De omfatta uteslutande en redogörelse för den nya verldens metropol, Newyork, millionärernas, men äfven brottens eldorado. Af synnerligt intresse är hans här gifna framställning af den amerikanska, eller rättare den newyorkska börsverlden med dess tjurar och björnar, dess rings, dess matadorer Cornelius Vanderbilt och Daniel Drew samt den mellan dem levererade striden, som bär namn af Giganternas kamp, dess enfant perdu, den nu döde James Fisk, och den af honom inledda oerhörda guldkonspirationen Åoe. Fra Amerika utkommer i tio häften å 75 öre häftet, och skall således blifva ett af de fullständigaste och mest omfattande verk öfver den nordamerikanska Unionen, som finnes tillgängligt för den stora allmänheten i den skandinaviska Norden. Den bekante norske historikern L. Daas har utgifvit en bok, hvilken vi anse oss böra särskilt förorda såsom lemnande en god kunskap om de sociala förhållandena i värt brödraland Norges hufvudstad under en viss tidsperiod, neml. Det gamle Christiania (1624—1814). Förf. utvecklar här ett rikt detaljstudium af sitt ämne, och behandlingen af detta är stundom i hög grad roande. Vi skulle gerna vilja meddela några profstycken härpå. Så erfara vi, att första gången, sceniska föreställningar gåfvos i Christiania, var i Februari 1667, då vid marknaden en trupp komedianter infunnit sig och med ståthällarens tillåtelse spelade på rådhuset. De hade fått lof att agera i 14 dagar, men redan före utgången af denna tid kom bud från hans höga excellence till magistratens ordförande, att han skulle skaffa komedianterna ut ur staden, annars skulle h. exc. agera en annan komedi med honom, borgmästarne och den äldste rädmannen. Ea årlig förlustelse för staden var den Omgang med Musiquen, som latin skolans lärjungar måste företaga vid Mårtenstiden. Detta ofog tog i anspråk 4 till 6 veckor af skolåret, emedan gossarne måste inöfvas i sin sång och andra prestationer för att roa staden och skaffa sig sjelfva penningar. År 1716 sjöngo de visor om Carl XII och Akershus belägring. Från 1728 afskaffades detta oskick, men kommvnen måste sedan i ersättning betala skolan 130 sp. om året. Daae säger, vid skildrandet af de gamla skråen, att snickaregesällerna måste, sör att respekteras som sådana, underk 18ig en