i några kommande bret skola egnas åtskilliga af härv. allmänna inrättningar. — I April 1682 utrustades genom den franske konungen Louis XIV:s försorg en expedition i ändamål att, under ledningen af Robert Chevalier de la Salle, för Frankrikes räkning taga i besittning det i trakten af Mississippi-flodens mynniog belägna landet, som efter nyssnämnde konung erhöll namnet Louisiana. De la Salle afled här 1687, hvarefter den nybildade kolonien lemnades helt och hållet åt sig sjelf till dess man, 1697, i Frankrike började tala derom och göra förberedelser till en ny expedition, som år 1699, anförd af Lemoyne dlberville, anlände hit och fördubblade kolonisternas antal. En broder till dberville blef Louisianas förste guvernör. År 1722 blef den plats, på hvilken New-Orleans nu är belägen och som då hade 200 innevånare, hvilka logerade i omkring 50 eländiga kojor och två eller tre något respektablare boningshus, utvald såsom guvernementets hufvudsäte. En hemlig öfverenskommelse, hvarigenom den franske konungen till spaniorerna öfverlemnade största delen af ifrågavarande landsträcka, blef underskrifven i Paris 1762, och 6 å 7 år derefter togo spaniorerna det åt dem ötverlåtna landet i besittning och beböllo det intill år 1800, då detsamma för andra gången blef Frankrikes egendom. År 1803 införlifvades Louisiana med Förenta Staterna, och det derpå följande året utlades planen för och inkorporerades New-Orleans, i hvilken legislaturen då för första gången sammanträdde. Staden tillväxte derefter med stor hastighet, och bland alla unionens städer torde ingen strax före det senaste inbördes kriget varit rikare än denna. Också har jag i ingen annan sett så många väldiga byggnader med ett gammalmodigt utseende. Flera af dem stå öde nu, sedan deras forne innehafvare med slafvarne förlorade den värderikaste delen af sin egendom. New-Orleans räknar, såsom jag i ett föregående bret omtalat, närmare 200,000 innevånare, och af dessa äro omkring hälften katoliker. Kyrkornas antal uppgår till minst 124, och bland dessa äro 32 katolikernas, 17 baptisternas, 8 kongregationalisternas och 10 lutheranernas; 29 äro metodist-episkopala, 4 tillhöra de mosaiska trosbekännarne, 1 swedenborgarne och 1 unitarierna. Anmärkningsvärdt, eburu ganska förklarligt, är att af de för ej så längesedan frigifna och i allmänhet icke såsom barn döpta negrerna tillhöra de flesta baptistornas religion, hvilket bäst bevisas deraf, att bland de 17 härofvan upptagna baptistkyrkorna äro 14 uteslutande för den svarta racen. Af de 29 metodisttemplen ega negrerna nära hälften eller 13, och 8 bland kongregationalisternas kyrkor äro dertill deras. Af de lutberska kyrkorna egas tre af tyskarne. Staden har 70 offentliga skolor, neml. 46 för de hvitas barn och 24 för negrernas. Af de sistnämnde äro nära två tredjedelar (17) upplåtna för gossar och flickor gemensamt, men af de förstnämnde endast 9 inalles. Barmhertighetsinrättningar Acyles finnas här icke mindre än 34. Af de 19 i Nevorleans utkommande tidningarne äro 7 dagliga; 4 utgifvas på franska språket och två på det tyska. Förutom en mängd mindre, som hemma i Sverige utan tvifvel skulle komma under benämningen tarratchims, eger Neworleans sex mera respektabla teatrar, och bland dessa äro den franska operan, den tyska nationalteatern och den engelsk-amerikanska Academy of Music i alla afseenden egnade att tillfredsställa en mera bildad publiks fordringar, och kunna de med allt skäl kallas värdiga tempel för den dramatiska konsten. Läsaren torde genom det ofvananförda ha kommit till insigt af, att denna stad ingalunda lider brist på sådana inrättningar, af hvilka man för närmaste framtid företrädesvis kan vänta att de skola rödja en bred och jemn väg för civilisationen, som ännu ej fått så synnerligt stort insteg hos massan af Söderns befolkning. I går, tidigt på morgonen, bultade jag på en större port, ofvanför hvilken stod skrifvet City Working house (stadens arbetshus) och blet efter uppvisandet af en talisman, som jag vetat förskafla mig, vänligt mottagen af inrättningens superintendent, hvilken följde mig omkring i de många små af ett högt hvitmåladt träplank omgifna byggnader, som, äfvenledes af trä och innehållande endast en våning, hade ett något förfallet utseende, så inuti som utanpå. Detta arbetsbus inrättades 1841 och hit skickas sådana, som kommit i konflikt med polisen för mindre förseelser, såsom fylleri och slagsmål m. m. De kunna qvarbållas här ett år etter att första gången ha dömts endast till några få dagars, andra gången till en månads och tredje gången till tre månaders o. 8. v. vistelse härinne. För tillfället funnos der omkring 50 qvinnor och 70 män, hvilka sågos springa om hvarandra fram och åter öfver gården. Jag tittade in i ett par af qvinnornas rum, dem man just då städade upp, och såg 16 bäddar i hvarje. år trå 5