—4 s0T — —44T289 ges uppgisten, att Tyskland skulle ha erbjudit sin bemodling mellan England och Amerika, och äfven den, att ett svar på den engelska regeringens depesch redan ingått officielt. Något sådant svar är deremot icke att förvänta törr, än efter den 24 d:s eller den 1 Mars. Deremot har en korresp. i Washington till Daily News följande upplysning om det eventuela svaret, hvilken skall hafva erhållits af en medlem af unionskabinettet. Svaret utgår från den förutsättning, att skiljedomstolen skall ordna alla hithörande frågor; vill ej England antaga denna uppfattning, kommer Uutonsregeriogen att afböja fortsättandet af underhandlingarne. Antager det deremot denkamma och blir enl. art. 10 i Washingtonsfördraget Amerikas fordran öfverlemnad till särskilt värderingsråd, då skall Amerika uppgilva sina anapråk på ersättning för den indirekta skadan. — Vi kunna ej tro detta meddelande, som för öfrigt är dunkelt, vara faktiskt, Faktiskt är deremot, att skiljedomstolen i Geneve ajournerats till d. 20 Mars. Ed rykte har varit gängse, att den närvarande engelska ministeren skulle afgå. Timea molsätter sig detta, yttrande med en betecknande skärpa: Washingtonsfördraget afslöts under det närvarande kabinettets ledning, och detta är derför törpligtadt att qvarstanna vid ombetet, tills den svårighet blifvit löst, som påförts oss genom fördragets vårdslösa uppfattande, med andra ord, tills man blifvit ense om att uppgifva skiljedomstolen. Att kasta regeringstömmarne ifrän sig, skulle vara att svika landets tjenst, sedan man störtat det i förlägenhet och sara. Emellertid har Öfverhuset efter en häftig och längvarig debatt med 89 röster emot 87 förkastat ett af Stanhope föreslaget tadelvotum mot regeringen, på grund deraf att hon ut nämnt Sir Robert Collier till medlem af geheiwestatsrädets domareutskott, en utnämning som törbittrat torypartiet. Fiån Frankrike skrifves, att Metz bidragit till nationalsubskriptionen efter blott ett par dagars teckning med 93,700 francs, fastän tyska myndigheterna ansträngt sig på det yttersta att förhindra subskriptionen och fastän ett antal af 28.000 personer utvandrat. Styrelsen för Frankrikes Bank har beslutat öppna ett konto för den frivilliga subskriptionen, och alla dess filialer ha fått befallning om att emottaga insättningar. — Den franska komitän i Geneve mottog vid sitt första sammanträde 160,000 fres. Betydande summor komma i alla händelser att på denna väg insamlas; också har den håntulla ton, hvarmed tyska pressen förut yttrat sig härom, nn ändrats något. Nationalförsamlingen har med 310 röster mot 260 antagit ett väckt förslag om att öfver de nya skattelängderna skall sättas rubriken: Kostnader för det af Napoleon III förklarade kriget mot Tyskland. — Detts är både giftigt och fult. Bonapartiska stämplingar både i Paris och landsorten omtalas. j Regeringen har lagt beslag å stora krutförråder, hvilka insmuglats i Frankrike samtidigt öfver gränserna till Schweiz, Spanien, Belgien och Italien. Etter Conti, eom aflidit, börjar man i de bonapart ska kretsarne arbeta för Duvernois pom kandidat till nationalförsamlingen. Grefven af Chambord har anländt till Antwerpen, dit fullblodiga legitimister nu som bäst vallfärda. Polisen i Paris söker efter dolda vapen. Representanterna för departementerna Rbone och Gard-ha uppvaktat ministern för de allmäona arbetena, för att bedja om hans medverkan till anläggandet af en direkt jernbana från Calais till Marseille. Ministerns svar löd likväl icke fullt tillfredsställande. Bland de vittnen, som hörts i krigsrätten mot de komunalister, som åtalats för mord på dominikanarmunkarne i Augueil (af oss förut omnämndt), är äfven general Chanzy, som förklarat eig bafva för sitt lit att tacka Serizier, en af de anklagade. Victor Hugos forna blad Rappel skall nu åter börja utkomma, men under namnet Renseignement. I Lissabon har man känt ett lindrigt jordskalf. Från England har Livingstoneexpeditionen under löjtnanterna Dawson och Heron redan afgått och befinner sig på väg till Zanz bar. Preussens regering har upplifvat en gammal något kuriös kungörelse som gör diplomaternas giftermål beroende af regeringen! Det allmänna intresset i Rom tages högligen i anspråk af der pågående taltornering mellan katolska och protestantiska andliga. Första dagen öppnades ordkampen af Sciarelli, protestanternas ledare. Han bevisade ur Apostlegerningarne, att Petrus alltid varit i Orienten, under det att Paulus deremot förts till Rom och blifvit der afrattad. Katolikernas ledare msgr Fabiani framhöll deremet, att Apostlagerningarne icke voro något bevis emot, att Petrus varit i Rom, under det traditionen helf enkelt upptagit hans romarresa som ett faktum. Hans tal vittnade om stor lärdom, men skall ha varit utan öfvertygande kraft. De katolska talarne skola i allmänbet ha vist mera lugn och värdighet, än de protestarti-ka. — Man börjar befara, att denna teoret ska kontrovers skall komma att utveckla sig till en religionsstrid på Roms gator,