ris hade häromdagen en middag, till hvilken hon äfven inbjudit kejsaren af Brasilien. Ordföranden Passy föreslog en skål för kejsaren och lyckönskade honom till de stora tramsteg, hans rike gjort, särskildt i afseende på folkundervisningen och slafveriets upphäfvande. Kejsaren uttryckte i sitt svar sin kärlek till vetenskapen och sade, att Brasilien sökte att följa det goda föredömet af mera framskridna länder. Flera talare uppträdde emot regeringens förslag om tull på råämnen, framhållande de stora fördelar, hvaraf England genom frihandeln kommit i åtnjutande och hvilka äfven skulle tillfalla Frankrike. ; På Jules Simons förslag har franska regeringen anordnat att den studerande ungdomen skall flitigt öfvas i vapnets bruk. Från Beigien meddelas den hugnesamma nyheten, att striken i Vezin nalkas sitt slut. I London måste det kommunistiska franska bladet Cui vive upphöra på polisens tillsägelse. I dess ställe utgifves nu ett annat blad af samma slag, Vermesch-Journal efter Vermesch som i Paris utgaf Pere Duchesne. Medlemmarne at Kommunen kunna icke förhålla sig lugna, utan finna ett nöje i att utbjuda sina smutsiga produkter på Londons gator till förargelse för den anständiga befolkningen. Man tror, att regeringen skall efter parlamentets inkallande bli interpellerad ang. Internationale; i så fall kan man vänta en liflig debatt alldenstund republikanaren Charles Dilke då helt visst skall uppträda. Folkräkningen i Rom har blottat all uselheten i prestregeringen. Det har neml. visat sig, att de i kapitlens och brödraskapens besittning varande boningar inför proletariatet stå i stark strid mot alla helsans och sedlighetens kraf. Ännu sämre ser det ut med befolkningen i de å Ager Romanus liggande byarne. Den regering, som kunde skicka ut missionärer till andra verldsdelar för att omvända vildar till kristendomen, lät sina egna innevånare sakna civilisationens första välgerningar. Nästan ingen by har läkare eller skollärare, flera församlingar sakna tillochmed en kyrkogård. I Tyskland har utkommit ett nytt band af Heinrich von Sybels berömda verk Geschichte der Revolutionszeit, 1789 bis 1800, hvilket för berättelsen till freden i Campo Formio. Blott ett band saknas ännu, tills verket är fullbordadt. Senare Post. Den bestörtning, hvari amerikanarnes fordringar i den s. k. Alabamasaken genast försatte den engelska allmänheten, börjar öfvergå till förbittring — skrifves det frän London. Man hade emickrat sig med den förhoppningen, att Storbritannien aldrig skulle komma till att betala mer än en ersättning för de förluster, som Alabama och de andra kaparne direkte tillfogat amerikanarne. Värdet af de fartyg och laster, som Sydstatskaparne ödelade, kan anslås till fyra millioner p. sterl., hvilket ju också är en i och för sig ganska vacker summa, men ingen skulle i det ögonblick, då ombuden undertecknade Washingtonsfördraget ha erkännt möjligheten at den tolkning, som amerikanarne nu. gifva åt detta aktstycke. Det finnes visserligen sangvinici, hvilka endast se en betydelselös hotelse i de amerikanska fordringarne och ett medel till att låta Storbritannien känna, att det bör nu väl vakta sig för att gå för långt med Förenta Staterna. Men det allmänna intrycket är, att kabinettet i Washington icke skulle så utförligt ha utvecklat sina klagopunkter mot England, om det icke vore fast beslutet, att låta England betala en ansenlig del af kostnaderna för det borgerliga kriget och hyste hopp om att öfvertyga skiljedomrarne om det berättigade i sina fordringar. Visst är i alla fall, att kabinettet i Washington förklarar, att om skiljedomstolen frikänner England från anklagelsen för att hafva åsidosatt folkrättens fordringar, så skola Förenta Staterna ej längre anse sig förpligtade att hindra utrustningen och bemanningen af främmande kapare i sina hamnar. Meningen härmed är, att Englands fiender skola, om ett uppror utbryter på Irland eller om det invecklas i krig med någon annan makt, i Amerika finna allt det understöd, som den amerikanska regeringen beskyllar England för att ha gifvit Sydstaterna. En sådan konseqvens är en stor fara för England, hvilket onekligen befinner sig inför en kasus, som är allt annat än angenäm och hvilken under hvarje omständighet skall komma att stå John Bull mycket dyrt. Englands flotta skall i år tillökas med ett krigsskepp af nya konstruktionen, hvilket skall ha Torpedoartilleri under vattengången.