Victor Hugo, den romantiske skalden, skall känna sig djupt kränkt öfver den sidovördnad, han blifvit bevisad af sitt eget Paris, i det man föredragit vid kompletteringsvalet den i och för sig röde Vautrain framför honom, som endast var något mera scharlakansröd. I detta val deltogo tör öfrigt af 158,995 valberättigade omkring 222, 000, således icke fullt hälften. Af dessa 222,000 röstade 121,158 för Vautrain och 93,425 för Victor Hugo, så att den förre valdes med en majoritet af 27,755 röster. Victor Hugo, den radikale kandidaten, erhöll ungefär lika många röster som Bonvalet vid valet d. 2 Juli. På denne röstade då 93,968. Antalet af de radikala har således icke minskats. Vautrain erhöll vid valen i Juli månad — han var då det moderat-republikanska partiets kandidat — ungefär 59,000 röster, så att denna gång öfver 62,000 valmän mera röstade på honom. På Wolowski, hvilken i Juli uppställts af det konservativa (Union parisienne de la Presse), af det moderat-republikanska partiet och af en del rena republikaner, föllo för sex månader sedan) ungefär 150,000 röster, d. v. 8. 90,000 mera då än på Vautrain. Af dessa 90,000 tillkomma väl 30,000 de rena republikanerna, så att man kan antaga, att ungefär 60,000 valmän, hvilka i Juli månad gingo band i hand med YUnion parisienne de la Presse, lödo Journal des Debats, och de öfriga tidningar, som nu afföllo från föreningen, och röstade på Vautrain. Antalet af de valmän, som i Juli röstade mera än denna gång, lydande de konservativa tidningars bud, som predikade afhållsamhet från valen, utgöra 14,000, hvilka med de 60,000 konservativa, som nu röstat på Vautrain, utgöra ungefär de 95-till 100,000 röster, som i Juli erhöllos at de rent konservativa kandidaterna, hvilka då endast funnos på den af Union parisienne de la Presse upprättade lista. Likasom i Juli deltogo nu i valet 93,000 radikala, 30,000 rena republikaner, och 60,000 moderata republikaner, 60,000 konservativa röstade äfven, under det att 36,000 klerikala, legitimister, högkonservativa och bonapartister, hvilka i Juli röstande med, denna gång, ej deltogo i valet. Republiken har, om man lägger de 36,000, som denna gång röstat mindre, till de 60,000, hvilka, fastän de röstat för Vautrain, likväl ingalunda äro republikaner, likväl vunnit segren, emedan tör densamma röstat 180,000 valmän, under det monarkien endast har att uppvisa 95till 100,000 röstande och icke-röstande. Hvad angår de 180,000 valmän, som icke deltogo i röstningen hvarken nu eller i Juli, så kan man ej säga, till hvad partier de höra, ty man röstade föga ej blott i några aristokratiska qvarter, utan äfven i flere folkqvarter, isynnerhet i det mycket excentriska La Villette. I hvarje fall tillhöra af dessa 180,000 ganska många det radikala partiet, hvars medlemmar dels icke våga sig fram i dagsljuset, dels befinna sig på straffskeppen eller i utlandet. Slutresultatet är, att sakernas ställning föga öndrats under de sista 6 månaderna och att partierna ännu stå ganska bjerta emot hvarandra. I landsorten voro valen ytterst gynnsamma för det radikala partiet. De valda radikala äro: i Ardennes: Robert med 25,306 röster mot den konservative Evain, som blott fick 10,987; fBouches du Rhöne (Marseille), Challamel-Lacour 46,369, Bouchet 45,944, under det att de konservativa blott fingo 32 till 30,000 röster; Doubs: Gudy; Gard: Laget (45,975, legitimisten Benoist dAzy 41,716); lIsere: Brillet; Oran: Jacquez, Alexis Lambert; Var: Cotte (26,800, legitimisten de Clapiers blott 13,327). I Basses Pyrönses valdes bonapartisten Chesnelong med 34,905 röster mot den republikanske markisen de Noailles, som fick 26,327. I Haute Vienne bonapartisten Charreyon och i Nord-departementet den konservativt liberale Dupont 81,566 samt republikanaren Deregnaucourt 81,565. De öfriga kandidaterna, Bergerot (konservativ);och Louis (radikal), fingo 81,325 och 80,872. Det republikanska och det rojalistiska partiet äro der lika starka. Bonapartisten Levert valdes i Pas de Calais med 50,985 röster, under det att de republikanska kandidaterna blott fingo 45,595. I Somme och Savoyen gingo de båda konservativa kandidaterna igenom. Från Frankrike skrifves i öfrigt, att den första afdelningen af de för mordet på gisslorna instämda sängarne, beskyllas för att b