m nar, men deremot haft nöjet med sig förena 2 nya edamöter: förste bataljonsläkaren G. Ljungberg och biträdande läkaren vid Sahlgrenska sjukhuset d:r fs. Kjellgren, hvarjemte d:r P. L. Traneus återvändt från ett längre vistande i utlandet. Sedan berättelsen upplästs hölls det öfliga högtidstalet af sällskapets afgående ordförande, d:r R. Rabe. Efter att hafva påmint om att denna högtidsdag vore den fjortonde sedan sällskapets stiftelse, inledde tal. sitt föredrag med en erinran om de törfärliga skeden i den europeiska historien, som betecknat det tilländalupna året och under hvilka tusentals menniskolif aktats för intet. Väl kunde ett sådant tidskifte vara egnadt att ingifva läkaren ett visst vemod vid tanken på hans kall, en känsla af ringheten af hans arbetes resultater. Men sådana rasör äro öfvergående, och läkarekonstens idkare ha ej ryggat tillbaka för att se dem öppna sig för deras blickar. Mångfaldiga ha skyndat att ställa sig till de sjukes och sårades tjenst. Det är ej granatskärfvor och kulor endast som under ett krig åstadkomma död och elände; i krigets spår följa derjemte febrar och farsoter, hvilka långt efter dess slut kunna fortsätta. Lakarekonsten begråter sedan sista kriget många af dess idkare, ty af omkring 2000 läkare som teltogo i detsamma ha ungefärligen tiondedelen antingen stupat eller dukat under för sjukdomar. Främst bland de under året aflidna läkarne stå namnen Niemayer och Opholzer, och länge skall det dröja innan deras minne förbleknar. Vid den sorg som deras bortgång är egnad att ingifva kan det ligga någon tröst i den tanken, att det hufvudsakligen varit genom dem som hopp vunnits om att den sjukdom som angriper en sjundedel af menskligheten, den sjukdom som hvarken skonar ung eller gammal, lungsoten, i de flesta fall kan häfvas. Ty det är genom Niemayer och Opholzer samt deras arbeten. som de nyare åsigter om lungsoten hvilka nu göra sig gällande vunnit utbredning. — Tal. öfversick nu till en längre beskrifning öfver lungornas och lungsotens beskaffenhet och olika arter. Deri meddelades bl. a. att endast ett mindre antal lungsotssjukdomar äro obotliga, och att enligt de nyare asigterna ärftligheten, som i det fordna föreställningssättet om ifrågavarande sjukdom spelade en så stor roll, endast tillerkännes betydelse såsom inverkande på dispositionen för sjukdomen. Denna utveckling i kännedomen om lungsoten är isynnerhet glädjande i afseende på de förheppningar om preventiva åtgärder, som den är egnad att ingifva. Något nytt osvikligt botemedel mot sjukdomen ha de ofvannämnde läkarne ej lemnat, men deremot mycket praktiska anvisningar för användandet af de gamla. Olyckligtvis äro patientens ekonomiska och andra omständigheter af största betydelse i afseende å sjukdomens botande. Några platser på jorden Ånnas hvilkas innevånare äro alldeles fria från den fruktansvärda sjukdomen, och af dessa omnåmndes Kirgisernas land, Island, Färöarne samt Cordillerernas platåer. Slutligen omtalades sjöluftens och bergsluftens nyttiga inverkan på lungsigtiga, och bland platser som utöfva det mest välgörande inflytande på sådana sjuka omnämndes Ajaccio på Corsika och Catania på Sicilien. Sedan d:r Rabe med några ord tackat sällskapets medlemmar, öfverlemnade han ordförandeklubban till d:r C. H. Settervall, hvilken valts till ordf. under det nu ingångna året. Sammanträdet upplöstes omkr. kl. 34, hvarefter sällskapets ledamöter samlades till en festlig middag i Börsens restaurationslokal. — 2Z2— — — —. IN —— — Göteborgs frivilliga skarpskytlekår. Med kårens aktiva medlemmar jemte spel företogs igår f. m. årsmönstring i Exercishuset af öfverbefålhafvaren kapt. M. Kilman. Till mönstringen hade nästan samtliga medlemmarne infunnit sig uppgående till antal af 300 man, fördelade på 5 kompanier, hvaraf 4 i staden och 1 i Mölndal. Rekrytexercisen för innevar. år tager sin början d. 1 nästk. Februari och ha redan 30 å 40 personer inskrifvit sig i kåren för deltagande i dessa öfningar. Offentliga föreläsningarne. Professor W. Baucks tredje föreläsning egde rum i Lördags å vanligt ställe och ådagalade, i likhet med de föregående, såväl hans förmåga att inom musikens rent historiska område tramställa bvad som kan vara egnadt att omfattas af ett mera allmänt intresse, som ock den fina uppfattning hvarmed han vet att skildra de olika tonskapelsernas karakter. De sångoch musiknummer som illustrera dessa hr Baucks föreläsningar göra dem i dubbelt måtto till angenäma musikaliska aftonunderhållvingar. Föreläsaren började sitt föredrag med att ytterligare tillägga några karakteristiska drag rörande Dalayrac herrliga tondikt Slottet Montenero och återgaf på pianot en ballad ur densamma. Derefter ofvergick han till den romantiska operan i Tyskland under första fjerdedelen af detta århundrade. Man lyssnade med förtjusning till Beethovens Fidelio och andra tycka tonskapelser, men snart trängde genljudet af den nyskapade italienska koloraturoperan till Tyskland, och redan år 1816 firade Rossini sin första triumf i;Wien och de hänförda wienerboarne ville sedermera ej veta af något annat slags musik. År 1822 var koloraturoperans välde i Tyskland grundadt. Men vid samma tid uppträdde C. Maria v. Weber med sin opera Friskyttens, hvars grundämne är den romantiska folksagan. Romantiken ledde sitt ursprung från korstågens tid, då de vesterländska folken kommo i beröring med österns, och deras sånger, deras tro och kärlek genom denna beröring erhöllo en orientalisk anstrykning. Det var ur denna sammansmältning som romantiken framgick. I Frankrike blef den chevalereska andan rådande, i England och Tyskland m. fl. länder erhöll den romantiska folksagan öfvervigt. Folkfantasien älskade att befolka luften med väsenden sor voro ett slags mellanting mellan gudar och menni skor, hvilka ömsom hjelpte jordens barn, ömson spelade dem spratt. Forntidens behof att idealiser: framträdde under denna form i medeltiden. Luci fer, såsom spelande en från medeltidens kristen