sinnas en dubbel jernvägslinie, hvardera tillräckligt lång för att emottaga 15 jernvägsvagnar, hvarigenom man skall samtidigt kunna hysa 30 waggoner. Den hastighet, man hoppas kunna ernå, skall vara 18 knop i timmen; med denna hastighet skall man under vackert väder kunna passera Kanalen på 1,10 och under dåligt väder på en och en half timme. Med två dylika ångare ständigt i rörelse och en i reserv, hoppas man kunna göra sex öfverfarter i hvardera riktningen pr dag, hvarigenom man skall på denna tid kunna transportera 2.680 passagerare och 2, 640 tons gods, eller 978,200 passagerare och 963,600 tons pr år. Utgifterna för de tre färjorna skulle uppgå till i rundt tal 10 millioner. För emottagande på franska sidan af dessa ofantliga farkoster skall man bygga en ny hamn eller docka, nordost om spetsen af den nuvarande hamnarmen i Calais, och af 3,000 fots eller 1 kilometers längd. Man begär af franska regeringen rättighet att bygga denna docka på egen risk och så att hon blir bolagets egendom; att regeringen och Nordbanbolaget skola bygga den bro, som skall sätta dockan i förbindelse med kusten och Nordjernbanan; att franska regeringen skall lemna sina bona officia, för att förmå engelska regeringen att i Dover vidtaga de nödiga arbetena för bantågens inoch utskeppning derstädes; att franska regeringen skall ingå en postöfverenskommelse för 20 år med bolaget och gitva det ett årligt understöd af !(, million fres. Från Frankrike skrifves, att valen på Korsika skola ega rum d. 4 Februari. Det nya preussiska sändebudet i Paris, grefve von Arnim, har aflagt besök hos hertigen af Aumale, med hvilken han haft ett långt samtal. Journal des Debats offentliggör en våldsam skrifvelse från msegr Dupanloup, hvari denne söker rättfärdiga sitt beslut att lemna sin stol inom franska akademien. Akademieu har dock vid ett hållet sammanträde beslutat icke emottaga hans afsägelse. Kassationsrätten har afslagit de mäns vädjan, som dömts för delaktighet i mordet på generalerna Clement Thomas och Lecomte. Den af vederbörande komite afgifna berättelse angående frågan om återuppbyggandet at Hotel de Ville har nu delgifvits Paris municipalråd. Berättelsen slutar med tillstyrkande deraf, att man måtte begära allmänhetens bjelp i utförandet af detta värf. Le Presse säger sig hafva skäl att tro, det britiska regeringen tänker föreslå hr Thiers att f. n. inställa underhandlingarne om handelsfördragets uppsägande och att helt enkelt förlänga fördraget till d. 1 Febr. 1875. Den radikala deputeraden Schcelcher har inom nationalförsamlingen föreslagit dödsstraffets afskaffande. Redan år 1851 inkom han med ett liknande förslag i nationalförsamlingen, men det förkastades med 400 röster mot 183. Rossels far har åtalat Jules Amigues och Constitution, derför att de offentliggjort hans dagbok. Guizot har af franska akademien erhållit det under kejsardömet stiftade priset af 20,000 francs. I England har den store stålpennsfabrikanten Joseph Gillott aflidit. Han var den förste, som begagnade maskiner vid stålpennstillverkning. Sista året tillverkade hans fabrik 150 millioner stålpennor och sysselsatte 450 arbetare. Han efterlemnar en af de största tafvelsamlingar i England, värderad till närmare 2 millioner svenskt. Suezkanalens byggmästare, Lesseps vederlägger Times underrättelse om, att han skulle ha vändt sig till flera regeringar för säljande af kanalen. Han har ej vändt sig till någon, utan blott meddelat v. konungen af Egypten ett förslag om att köpa Suezkanalen, hvilket framkommit inom det italienska parlamentet. V. konungen har svarat, att saken ej kunde afgöras utan sultanens samtycke. För öfrigt skall frågan om en försäljning, så framt den får praktisk betydelse, bli framlagd på bolagsstämman. Den 3 Juli sammanträder i London den beramade kongressen för åstadkommande af en reform i fängelseväsendet. I Berlin ha husegarne med det nya årets inträde oskäligt höjt hyrorna. Den tyska krigsskolan i Metz skall öppnas under detta års första qvartal. I Mexico fortfar revolutionen. I de nordliga staterna skola de upproriska ha gjort betydande framsteg. Porfirio Diaz har måst draga sig något tillbaka, hvaremot andra insurgentgeneraler med framgång häfdat sina ställningar gentemot regeringstrupperna. Staden Oran i Argentinska Republiken har tillfölje af jordbäfumgar alldeles försvunnit, och endast ruiner stå qvar. Jordbäfningarne började den 22 Oktober klockan 11 på aftonen och varade ända till kl. 8 följande morgon. Man kände inalles 38—40 jordstötar. Men blott en person blef dödad, och de öfriga innevånarne räddades endast liksom genom ett underverk.