verklighet. Vi må deraf hoppas det bästa för framtiden, ty det är just tidens stora lärdom, att allt förtryck, allt uppxåtligt ljusskymmande straffar sig sjelft på det förfärligaste. Massornas förädling är tidens stora lösen, en verklig, ärligt menad förädling, ej den, som vissa spekulanter i folkgunst i våra dagar föra på läpparne, förmenande att folket sjelft nu bör kunna taga itu med snart sagdt hvilka statsoch kommunangelägenheter som helst. Massorna skola höjas upp till dem, som redan stå i bildningens solsken, dessa icke dragas ned till dem, det blir eljest lätt solförmörkelse, natt och elände, gråt och tandagnisslan på jorden, så som vi för ej länge sedan sågo det hos verldens mest bildade nation. Må vi derföre lägga bort att med förnämt förakt blicka ner på arbetarerörelsen, sluta upp med allt tal om att tiden ännu ej är mogen för slikt. År tiden ej nu mogen derför, så lär hon väl aldrig bli det. I våra dagar, då man kommit till insigt om, att ett folk kan letva lyckligt utan en ruinerande statslyx, då royautäns imposanta emblemer förlorat sin imponerande effekt, då det finnes personer som anse ordenstecken och kraschaner för vanliga silkesband och vanligt gulddragarearbete, då man yrkar på tankefrihet i andliga lika väl som i verldsliga ting, kort sagdt, då sanningen så småningom söker bereda sig väg genom allt det myckna falska i våra dagar är väl tiden inne, att menskligheten kommer till tullt medvetande om att, fastän vi aldrig kunna tänka oss den dag, då alla menskliga varelser stode på samma linie i intellektuelt och materielt hänseende, dock mycket kan och bör göras i detta afseende, att här finnes mycken känslolöshet, egoism och orättvisa att försona, innan oförsonligheten slår så djupa rötter, att bjertblodet följer med, då de uppdragas! Dessbättre finnas i vårt land inga så betänkliga missförhållanden, den stora ombildningen är här eedan länge grundad i anstalterna för vår folkundervisning, och vi ha ju nyss sjelfva varit vittne till huru kapitalets män sjelfmant räcka arbetarne handen till stöd vid deras sträfvanden mot bildningens mål. Och derföre anse vi det både för stat och samhälle ha varit en lyckosam dag, då Göteborgs Arbetareförening kom under tak!