oroligheter. Trupperna sammandrogos, för att upprätthålla ordningen. Antagligen skall konungen bli nödsakad att alskeda sin ultramontana miniastör och vända sig på nytt till Rogier eller Bara, ja, kansko upplösa kammaren och utskrifva nya val. Motstånd häremot skulle kunna medföra stora faror för konungadömet, emedan det republikanska partier bar stor utbredning i Belgien och nu är starkare än någonsin på grund af republiken Frankrikes medelbara stöd. Det är nästan vämjeligt att se den våldsamhet, hvarmed den tyska pressen i Österrike nu förföljer Andrassy, på samma sätt som den förut angripit Hohenwart. Tyskarne kunna ej fördraga tanken, att kejsaren till sin utrikesmin ster satt en icke-tysk. De skrämde förut kejsaren mot Hobenwart genom att ropa på hjelp från sina bröder i det stora tyska fäderneslandet, under påståendet att han ville alldeles undertrycka det tyska elementet under det czechiska och sålunda förbindra den tyska kulturens utbredning eller tillochmed dess bestånd 1 de länder, der den redan fattat fast fot. Andrassy, som sökt att för sig vinna polackarne, hvilkas fordringar icke heller gå så långt som czechernas, har derigenom äfven ådragit sig å sin sida tyskarnes ovilja, och de begagna denna omständighet till att med en förvånande perfidie nästan så godt som anropa Ryssland om, att förena sig med dem för att skrämma kejsaren till att afstå ifrån Andrassy, likasom han förut gjort med Hohenwart. Så kolportera de ut, att Andrassy vill ha den polske ståthållaren Goleschowski in i ministören och framställa denne såsom en fantast för återupprättandet af Polen. De utmåla tillochmed, huru Ryssland redan, af fruktan för Andrassy i Österrike, börjar defästa eina vid dettas gränser belägna sästningar. Likasom de förut talade om de czechiska hundarne, så utbreda de sig nu öfver de polska schackrarne, derför att framstäende polackar hållit en konferens i Wien, på hvilken de öfverenskommit om de principer, på hvilka de vilja medgifva för sin del en utjemnirg. Denna konferens är nu upplöst; om den skall leda till något resultat, är ovisst. Emellertid har den slaviska kongressen i Prag verkligen ajournerat sig, för att afvakta denna utgång. Tyskarnes obetänksamma uppträdande och hänsynslöshet torde komma att kraftigt medverka till att drifva alla slaver tillsamman till ett gemensamt motstånd mot tyskarne, för att sålunda kunna ernå framgång åt sina anspråk.