till middagsbordet, der han uppbjod ull sin förmåga för att visa sig älskvärd mot henne. Hon upptog hans artighet temligen nådigt, ehuru han tydligen insåg att hon hyste sina misstankar och uten tvifvel skulle på det ifrigaste bekämpa hans och hans dotters intressen. Han såg huru noga hon gaf akt på sin far under hela middagen, och huru hennes uppmärksamhet stördes för hvarje gång mr Granger yttrade något till Clarisso. — Det är mycket naturligt att hon skall vara emot saken, sade han för sig sjelf; ingen qvinna i hennes ställning skulle vara för en sådan förändring; men Granger tycks ej vara den man som afstår ifrån sina föresatser till följe af en dotters opposition. Han är utan tvifvel van vid att gå sin egen väg och låter ej leda sig af någon. Han tycks vara öfver öronen förälskad, och det blir Clarissas eget fel om ej allt går efter önskan. Gud gifve att hon måtte visa sig förståndig! De slesta qvinnor skulle bli förtjusta öfver ett sådant tillfälle, men man kan aldrig vara säker på en så oerfaren flicka som Clarissa, Och der der Fairfaxes inflytande torde göra sig gällande, trots hennes försäkringar i går afton. Middagen var fullkomlig äfven för Marmaduke Lovels förflnade smak. Det fanns ingenting som på ringaste sätt antydde något begär att skryta. Daniel Grangers far hade varit rik före honom, så att rikedomens glans var ej ny för honom, Innan han köpte Arden hade han bebott ett vackert landställe i närheten af Doncaster och ler fört i det närmaste samma lefnadssätt som på Arden, om han också i någon mån utvidgat detsamma efter in