7 SMD Me AA i denua månad. Handelsunderrättelser. Frankrikes finanser — frågan huru med dessa egentligen är bestäldt, utgör ett problem, som f. n. mycket sysselsätter finansiererna äfven i andra länder. En kris pågår der för tillfället, detta är omisskänneligt, men skall ej denna inskränka sig till att förblifva hvad den hittills har varit, hufvudsakligen en smämyntskris? Såsom sådan har den visserligen hunnit en höjd, som nästan stöter på det löjliga, i det den vanliga inhemska samfärdseln belägges med otaliga hindrande band. Den benägenhet, som alltid förefunnits hos den franske bonden och småborgaren att gömma det hårda myntet på kistbottnen har naturligtvis stegrats betydligt nu sedan detsamma noteras med agioOch desse hafva derigenom gifvit ett verksamt understöd åt den mängd spekulativa vexlare, hvilka redan länge i tysthet indraget småmyntet för att längre fram, när det förut befintliga disagiot mellan sedlar och mynt ökats genom bristen på skiljemynt, då låter sälja detsamma med favör! Bodbandeln, värdshusrörelsen, kortligen sagdt, hela det mindre affärslifvet hämmas i sin vanliga gång. På kaflehusen kunna visserligen stamgästerna ännu erhålla förtäring, ty hvad som af dem konsumeras uppföres på räkning till dess beloppet hunnit upp vIll 20 fr., då skulden kan inbetalas medelst en banksedel på liknande belopp. Men den tillfällige be. sökanden, som ej på förhand kan dokumentera sig vara i besittning af skiljemynt, afspisas med en vänlig anhållan att återvända, när han med sådant är försedd. Då, men ej förr, kan han betjenas med det som han önskar. Till en viss grad, bar regeringen i sin makt att finna betemedel för detta onda. 1865 års myntkonvention medgifver de kontraherande staterna rätt att utpregla skiljemynt, hvilket som bekant ej innehåller full lödighet, i sådant förhållande att 6 fr. komma på hvarje individ. Efter denna norm kan Frankrike ännu utmynta 30 mill., och förmodligen står den omtalade åtgärden att emittera indraget och i banken förvaradt påfligt småmynt härmed i samband, Kyrkostaten deltog nemligen i den ofvannämnde konventionen på sin tid, men vid inträffad flnansiel nöd, öfverskreds från påfliga regeriogens sida den lagbestämda proportionen. Deremot synas regeringen och banken ej vara villiga att taga det steg, som från flere håll anbefalles, att emittera sedelmynt af lägre valörer, på 10 och 5 fres. Man har i sådant hänseende gått ända derhän att föreslå emission af noter på 1 fr.; ja tillochmed på 50 cent. Den medelväg, hvilken troligen kommer att följas, är att bemyndiga större enskilta finansinstituter till att, på basis af deponerade Franska bankens sedlar af högre valör. utfärde dylika småsedlar. Åtminstone har -Comptoir dEscompte på ofvan anförda vilkor berättigats utfärda 5 fr. sedlar tillsammanlagdt belopp af 10 mill. hvilka naturligtris ej erhålla trängskurs, utan skola vid uppvisandet infrias. Granskar man franska bankens ställning, befinne3 densamma ej vara stadd i de framsteg till konsolidering, hvilka man väntat skola förestå densamma. Efter senaste veckorapporten har metalliska föriå let återigen aftagit något — 3 mill. fr. —, medan utelöpande sedelstocken tilltagit med 94 mill., utgörande nu 2290 mill. När dekretet om tvångskurs för bankens sedlar utfärdades, bestämdes tillika zedelstockens maximum till 2400 mill.: detta maxinum är, såsom man finner, i det närmaste uppnädt. Enskiltes depositioner minskas fortfarande, och den eentliga huspunkten i taflan är att portföljen med prolongerade vexlar f. n. blott innehåller 7 mill. fr. Emellertid belöper sig bankens guldförråd ännu till 525 mill. fr. och öfrerstiger således betydligt metaliska valutan i Englands bank. Det behöfves deröre blott att det franska affärslifret begagnade sig f fiktiva betalningsmedel i samma grad som Engands, att ett clearing-house inrättades m. m. för att let befintliga myntet skulle visa sig tillräckligt såom grund för cirkulationen, äfven om sedlarnes vångskurs upphäfdes. Ett annat vilkor härför är dock att för affärsörbindelserna mellan banken och staten numera ättes en gräns. Dessa hafva nemligen uppnått den öjd, hvilken icke torde böra öfverskridas, i det sta. en häftar såsom gäldenär hos banken för ej mindre n mellan 13 och 1400 mill. fr. Större tryck än om härigenom bibringats, lär icke regulatorn för rankrikes myntväsende förmå vidkännas, såvidt den call fortfara att normalt fullgöra sina förrättningar, Hvad nu beträffar sjelfva statskassans finanser, har nyligen en tablå, upptagande förhållandena ir årets nio första månader, blifvit offentliggjord, vari en jemförelse anställes mellan de i den rektierade budgeten förslagsvis upptagne skatteinkomster ch de som i verkligheten influtit. De indirekta katterna visa öfverskott, de direkta deremot balans; en då de förstnämnde äro af så öfvervägande bedenhet i Frankrike mäste utfallet anses gynnerlin godt. Frankrikes kredit har, såsom det framgår de senaste lånetransaktionerne, blifvit mindre rubd af dess olyckor än man kunnat förmoda. Halfnan milliard af krigskostnaderna är betald, för liiden af den fjerde halfmilliarden är sörjdt, och r denna i Maj 1872 blifvit till fullo erlagd, eger ndet tvenne år, om det så önskar, att hemta sig 5 innan återstående krigskostnadssumma behöfver betalas. Största faran ligger dock deri att franemännan FD — mn —