Innebär det växande antalet af studenter en anledning till bekymmer! II. Den uppgift, som möter oss, då det gäller att uppsöka botemedel mot detta onda, är utan tvifvel särdeles vansklig att lösa. Ty om det i allmänhet är lättare att uppvädra fel än att förbättra, att kritisera än att frambringa något fullgodt, så gäller detta framför allt på ett område af så omtvistad och ömtålig natur som det ifrågavarande, der de olika åsigternas representanter ofta ställt sig på diametralt motsatta sidor. Vi göra derföre icke heller anspråk på att framkomma med något detaljeradt förslag, som skulle kunna tilltvinga sig allas erkännande. Men då frågan är af utomordentlig vigt, och då vår åsigt om densamma, såsom vi hafva anledning tro, i hufvudsak delas at en stor mängd tänkande samhällsmedlemmar, hafva vi icke tvekat, att i vår ringa mån och efter bästa förstånd bidraga till dess utredande genom att i allmänna drag hänvisa på den riktning, i hvilken man enligt vår öfvertygelse kan lyckas komma till en förnuftsenlig lösning af problemet. Hvad nu först beträffar den allmänt utbredda falska föreställningen om den teoretiska bildningens betydelse och syftemål, så är klart, att mot densamma lika litet som mot den förvändhet i tillämpningen af nutidens principer för ungdomens uppfostran, som vi trott utgöra ett grundfel hos uppfostrarne i våra dagar, något direkt reglementerande duger såsom botemedel. Har en fördom insmugit sig i folkmedvetandet, så uppryckes den ej på en gång genom uppvisandet af dess falskhet; den måste småningom göras oskadlig och aflägsnas derigenom, att den får visa sig i verkligheten vara ohållbar, och derigenom, att dess förutsättningar, så vidt möjligt är, rödjas ur vägen. Har man nu enligt vår föregående framställning grundadt skäl att antaga, det törutsättningarne för nämnde fördom åtminstone i någon mån ligga i en felaktig organisation af den s. k. lärda skolan, så måste det ock vara på detta område som arbetet för en förbättring i nämnda hänseende skall kunna visa sig fruktbringande. Om vi således fråga: hvad är den egentliga grunden till att elementarskolan — jemte andra möjligen bidragande orsaker — befordrat uppkomsten af den missriktning, vi i det föregående angifvit, eller med andra ord: i hvad afseende har den lärda skolan felat? så torde svaret icke kunna blifva annatän detta: den har medvetet eller omedvetet sökt att verka för skilda ändamål; den har gång efter annan på det gamla klädet sökt påfästa nya klutar; den har velat tjena två herrar. Å ena sidan har den ej velat slöppa ifrån sig sitt från forna tider ärfda prerogativ — förr dess enda uppgift — att dana embetsmän för statens