Familjen Lovel ). Roman af M. E. Braddon, förf. till Lady Audleys hemlighet m. fl. — Ni kör mig naturligtvis hem? sade han med en bugning för denna dame. Jag gör anspråk på min gamla plats. — Jag tror knappt att ni har någon rättighet till den, sedan ni på det sättet öfvergifvit mig. Ni har hela dagen kurtiserat de der flickorna i landån. — Kurtis är en af de privilegier som tillhöra en man i min ställning. En förlofvad man har frihet i detta fall. Då en förbrytare är dömd till döden får han äta hvad han tycker om, som ni vet. Det är nästan samma förhållande. Han intog sin plats i åkdonet och visade sig glädtig nog under hemvägen, ehuru han erfi en obestämd känsla af missnöje, en känsla af att allt ej var som det borde vara. Hela denna afton visade han sig särdeles uppmärksam mot lady Geraldine, hvars hufvudvark efterlemnat en lindrig blekhet och tankfullhet i hennes ansigte som ej var utan sitt behag. Hennes skönhet hade en något mildare anstrykning, glansen i de blå ögonen var ej så kall — A fa Moa OSA