Ett förnyadt besök vid Sedan. En engelsk tidningskorrespondent, som nyligen gjort ett besök i Sådan och dess omgifning, meddelar derom följande skildring: — Det låg en god del dramatiskt stoff i de omständigheter som gjorde Sdan till skådeplatsen för en nationel katastrof. Stället saknar ej naturskönbet; det finnes skogar, höjder och vatten; men man kan svårligen tänka sig en liten plats som kan förete en otrefligare anblick än Sedan vid vissa tillfällen. En del af området inom fästningsgördeln upptages af sjelfva staden, der de fula husen stå hopgyttrade vid trånga gator; den öfriga genomskäres af floden som här och der bildar sanka holmar och löper fram under maskstungna qvarnbyggnader och förfallna vattenhjul. Hvart man går under fuktig väderlek träffar man på djupa vattenpölar och hör det entoniga takdroppet. Höjer man bicken från den dystra staden upp mot den amfiteater som bildas af de nordliga höjderna möter den Ardennernas svarta skogar, liksom framkastade från sin bakgrund af mulen himmel. Jag påstår ej att det alltid regnar i Sdan, ehuru det verkligen ser ut som om det borde göra det, och förnekar ej att det dystra, allvarsamma landskapet ibland kan, upplyst af solskenet, förete en leende anblick. Men då jag såg det rådde samma melankoliska väder som den dag då kapitulationen skedde, och jag kan desto bättre fatta