ATV 7—4 —— —— Bref från Amerika. (Korresp. till Göteborgs-Posten). Chicago d. 1 Sept. 1871. Med den i mitt senaste bref utlofvade beskrifningen öfver åtskilliga i trakten af Chicago belägna städer, i hvilka en myckenhet svenskar äro boende, torde jag få uppskjuta till dess jag hunnit besöka samma platser än en gång och då göra mig något närmare underrättad om der rådande ställningar och förhållanden. Min hemresa blef nemligen så påskyndad, att jag fick endast några få timmar uppehålla mig på hvart och ett af ifrågavarande ställen. I Galesburg tog jag in på ett större hotell, till hvilket en svensk vid namn Aplegren är egare; och den största märkvärdighet i detta hotell är, enligt mitt förmenande, uppassaren, hvilken presenterade sig såsom en son af den ryktbare svenske bondpresten Per Nyman. Så underligt kan det gå till här i verlden! Här i Chicago ha vi en prest vid namn Jloody, troligen en af Amerikas ryktbaraste. På hans kyrka, belägen vid Illinois street och allmänt känd under namnet Moodys kyrka, finnes en tafla, hvars inskription inbjuder alla fattiga och alla främlingar att stiga dit in utan fruktan att bli belagda med någon kontribution. De s. k. ortodoxa hemma i Sverige skulle näppeligen vilja räkna pastor Moody bland de sina; dertill är ban för mycket fritänkare. Nattvardens anammande anser han blott vara en tom ceremoni; och hvad döpelsens sakrament beträffar, ser han helst att vi döpas såsom barn, men tycks dock icke vilja förneka att baptisternas mening härutinnan kan vara god nog för en sann kristen. Det händer ofta att han i sin kyrka meddelar dopet åt fullvuxna personer, äfvensom att ban, då någon så särskilt önskar, gifver denna nattvarden. För 14 år sedan anlände mr Moody hit från Boston i egenskap af bokhållare eller rescagent för en skofabrik. Han torde då ha varit vid omkring 30 års ålder. Under första tiden af sin vistelse härstädes var hanen flitig Söndagsskolans besökare. — Jag vände mig till en missions-skolas föreståndare för erhållandet af en lärarebefattning, så har han sjelf berättat; men blef underrättad om att der fanns en full uppsättning af lärare. Jag gick till en annan skola och fann tolf lärare för sexton disciplar. Mr M. stiftade då en egen skola, som under namn af North Market Hall Mission School började sin verksamhet i en sal, som af egaren för hvarje Lördags afton uppläts till dansnöjen. År 1863 uppförde han sin kyrka vid Illinois-street. Denna kostade 20,000 dollars och blef betald genom frivilliga bidrag samt räknar nu omkr. 300 ordinarie medlemmar. Den dertill hörande Söndagsskolan har öfver 1500 lärjungar. Under fyra års tid har mr Moody intagit presidentplatsen i Young Mens Christian Association ; och har dessutom under en följd af år blifvit anmodad att deltaga i en mängd distriktstatsoch national-konventioner. Två gånger har han besökt England, der han tillläts alt bilda TÅhe daily Union meeting in London. Innan jag ännu, i början af innev. år, hört talas om mr Moody och hans kyrka, drogs min uppmärksamhet åt det hållet derigenom att en ung man en dag, då jag promenerade Wells street framåt, räckte mig en liten tidning af religiöst innehåll, genom hvilken hvar och en på ett öfvertalande sätt inbjöds att om aftonen infinna sig i the Illinois street Church, der en andlig konsert skulle gilvas. Jag fann kyrkan uppfylld af folk och hörde för första gången mr Moody tala. Utan skolunderbyggnad och boklig bildning, förstår han dock att i sina föredrag inlägga något, som gör att man hör honom hellre än predikanter i allmänhet. Hans föreläsningar kunna kallas populära i ordets alla bemärkelser. De äro rika på en godmodig humor; och ofta förekomma i dem infall som tvinga äfven den allvarsammaste att draga på munnen; språket är flytande och stämman ganska välljudande. I Amerika råder, som bekant, en fri täflan i allt. Också synes härvarande presters verksamhet i fler än ett afseende lik en affär af annan, uteslutande verldslig, beskaffenhet. Det är här icke alltid nog med att Guds ords tjenare är grundligt hemma i och förstår att på ett mästerligt sätt behandla sitt ämne; han måste äfven hafva affärshulvud nog att bilda, vidmakthålla och föröka en församling. Att mr Moody besitter den egenskapen i ganska hög grad, torde ha blifvit insedt af hvad som redan härofvan anförts. Hvarje Söndag och äfven mången dag midt i veckan utskickar han en mängd unga män att i alla delar af staden åt hvarje mötande utdela affischer och kort, genom hvilka hvar och en inbjudes att på en bestämd tid infiona sig i hans kyrka eller i någon af Chicagos större Halls för åhörandet af en predikan, en andlig konsert eller en föreläsning; och hvarje Söndagsmorgon kan man under ett par timmars tid få se ooo AT. 7 än Oo — — — — —