Ixvarjehanda. Fartygsbrand på Rhensloden. D. 14 Sept. gick en propellerångbåt, lastad med petroleum, olja och kafle uppför Rhenfloden. På däcket lågo 200 fat petroleum, destinerade till Köln. Just då fartyget bade passerat Rheinhausen, varsnades plötsigen eld mellan petroleumsfaten och då ett af dessa förmodligen sprungit läck, utbredde sig lågorna med ylixtens hastighet öfver hela fartyget. Styrmannen satte ögonblickligen fartyget på land och knappt ade besättningen lyckats rädda lifvet förrän ångaen stod i ljusan låga. Det ena fatet efter det anIra sprang sönder och från det brinnande petroleimshafvet uppsteg ett så ogenomträngligt rökmoln, ut solen länge syntes fördunklad, liksom den varit skymd af tunga ovädersskyar. Den brinnande oljan löt från däcket ner i floden ochl släcktes först efter ut ha drifvit några hundrade fot framåt. Folk strömmade till från alla sidor för att se det sällynta skådespelet och ännu efter nio timmars föropp brann fartyget med klar låga. Om eldens uppkomst har man sig ingenting bekant, men man förmodar att några glödande gnistor från skorstenen fallit ner bland petroleumsfaten. Hvarken fartyg eler last voro försäkrade. En ovärderlig bolagsman. Den indutriella rörelsen gör så hastiga framsteg i verlden, ut det nästan vill synas som om icke ens djuren tunde bli främmande derför. En skoputsare i Nevyork har — berättar en utländsk tidning — sålunda lresserat sin hund till en ganska egendomlig indutri. För att gagna sin husbonde i dennes handteing har hunden nemligen åtagit sig att fungera som nedsmutsaro. Han tillbringar en stor del af sin id med att rulla sig i rännstenen, och när det så alkas en välkladd herre, som ögonskenligen sätter tort värde på ett omsorgsfullt putsadt yttre — och iundens instinkt är märkvärdigt skarp i detta hänseende — ger han genast dennes benkläder och skolagg sin gärd af de mustiga ämnen, hvarmed hans vels är insmord. Ögonblickligen är skoputsaren till hands och erbjuder sin tjenst, under det att hunden leremot försigtigtvis försvinner i en sidogata för att j förråda sin herre. När denne emottagit lönen för itt arbete inställer sig åter den trogne pudeln — laturligtvis är det en pudel — för att ånyo verka sitt kall och dess vänliga viftande med den smutigaste af alla svansar liksom antyder för husbonlen att dennes kontanta inkomst till fullo ersätter hans hund för alla de smädelser och hotelser hvarmed hans offer öfverhopa honom.