återkomma; kan han väl, fastän han förbundit sig dertill, inskränka sig till att vara Mac Mahons obeqväme gäst, utan att göra sitt inflytande gällande, vore det också blott i rådslagen? Han kan omöjligen bibehålla denna för en suverän omöjliga roll, det är säkert! D. 29:de på morgonen lemnade general Wimpffen Paris och inträffade etter mångahanda besvärlgheter d. 30 i Merz eres, hvarest han blef vittne till den obj-lpliga förvirring, som rådde inom franska armån på grund af dennas nederlag vid Beaumont dagen förut. Ingen befallde, ingen löd. Trupperna saknade lifsmedel. Vägarne till Sdan voro belamrade med vagnar af alla slag, med kanoner etc. och planlöst ilade alla till den lilla fästningen Sdan. KL 1 på morgonen d. 31 Aug. lyckades generalen komma in i staden. Kl. 9 begaf han sig till fästningen och presenterade sig för hertigen af Magenta, som emottog honom mycket kyligt. General Wimpffen begärde att bli anställd i betalet öfver den kår, som Failly kommenderade. Då han efter flera timmar ej erhållit ordren, begaf han sig till sin kär, som befann sig utom vallarne. Återkommen från lägret skyndade W. till kejsaren, som vid hans inträde utsträckte sina händer emot honom och med tårar i ögonen sade: Men general, säg mig då, hvartöre vi alltid bli slagna och hvad som föranledde den olyckliga affären vid Beaumont: — -Sire, jag tror, att de emot sienden stående armskårerna voro för mycket aflägsnade ifrån hvarandra, för att kunna ömsesidigt understödja hvarann, och att befollningarne illa utdelades och illa utfördes. — lIlelas! Vi äro mycket olyckliga. Vi nödgas bär, på grund af det bristande utrymmet, atbryta vårt referat af Wiupffens bok och skola senare meddela fortsättning. Tidningarne i Paris offentliggöra bref från Rom, i hvilka omnämnes, att påtven lyckönskat Thiers till hans utnämning till republikens president. På årsdagen af d. 4 Sept. innehöllo de för Vaticanen gunstiga tidningarne artiklar, i hvilka det napoleonska kejsardömet strängt klandras!! Parisertidvingarne erinra om, att då det år 1815 erfordrades tre år för Frankrike att betala 1 2 milliard till de allierade, ha härtill nu endast åtgått 6 månader. Man har i Toulon upptäckt en komplott, som atsåg att nedbränna arsenalen och betria långarne. Stänga undersökningar pågå. Den komit af nationaltörsamlingen, som skall pröfva de dömdas nådeansökningar, har till principen enats om, att Lullier icke skall bli skjuten, utan för återstoden af sin lefnad imspärras i ett dårhus, emedan han tros vara sinnestörvirrad. — Äfven petrolöserna komma antagligen att benådas till lifvet. Häktningar af kommunister pågå alltjemt. På hr Thiers tillrådan har den med pröfning af förslaget om Vendomekolonnens äteruppförande betrodda komitå beslutat, att på densamma åter uppställa Napoleon I, men icke i kejserlig ornat, utan i hans gråa rock och trekantiga hait. Budgetkomitn yttrar i sitt allmänna betänkande, att utgifterna icke böra inskränkas ull det allra nödvändigaste. Ett folk, som efter sådana skakningar skulle fortfara att lefva bland så många ruiner som hittills, utan att vilja pålägga sig försakelser, förtjente att förlora sin verldsställning. Betänkandet betonar, att regeringen afgitvit den formliga föräkring, att inga nya truppkårer skola bildas, förrän den nya militärlagen erhållit nationalförsamlingens bifall. Frankrike behötver en arm och en flotta, men det önskar och behöfver fred. Utan att rikta blicken på framviden, hvilken står i Guds hand, önskar landet lugn, hvilket är nödvändigt tör krafternas återställande, för Frankrikes pånyttfödelse. De socialdemokratiska kongresser, som skola i denna månad hållas i Schweiz, vän tas bli ytterst talrikt besökta. Afven i Italien råder i detta hänseende en stark rörelse bland de republikanska töreningarne. Bladet Riforma säger, att den rrepublikanska och antikatolska föreningeni Mrandola, den Åunga demokratien i Mantua och en liknande förening i Verona utlärdat ett upprop om att sammanslå alla republikanska föreningar i Italien för att åstadkomma större erhet i tanke och handling., och att de valt Garabaldi till sin president. Den gamle har, besynnerligt nog, antagit denna ipbjudning och derigenom ställt sig på samma sida med Internationale. I Solothurn (Schweiz) samlas om Måndag ett möte af liberala katoliker från alla kantoner. I inbjudningen heter det: I decennier har jesuitismen från Vaticanen utmanat hela den kristna verlden mot sin förfalskning af mensklig och gudomlig rätt. Kampen gäller en helig sak, gäller hela det menskliga samfundet. Den är äfven svår; ty vår fiende är mörkrets mäktige furste, hvilken söker att med alla lögnens och törbländningens konster förskansa sig öfverallt bland de blindt troende massorna. Dessa omständigheter uppfordra alla katoliker, hvilka förnutt, ljus och sanuing, rätt och friuet, äran och aktningen för deras namn och bekännelse ligga om hjertat, att samlas och gemensamt atvärja det onda. I Berlin bar en komitö sammanträdt för att upprätta förslag till en för hela Tyskland gemensam civilrätt.