Fran Utlandet. Den nuvarande prinsen af Wales skall en gång hafva uttalat såsom sin öfrvertygelse, att England måste inom kort bli republik. Och sällsam är äfven den demokratiska rörelse, som i närvarande stund genomgår den engelska samhällskroppen, hvarest likväl royauteen länge varit högt uppburen. De båda stora hufvudpartierna tories och whigs, hvilka förut turade om med hvarandra i afseende på makten, äro nu ej längre ensamma om den. Bakon den står demokraternas alltmera växande massa, hvilken drifver på whigsministören? Gladstone för att få den tillräckligt långt framåt, särdig att, om den vill bålla tillbaka, slunga den ifrån makten. Detta vet ministeören mycket väl, hvartör den äfven känner sin egen osäkra ställning. Den märker sig ha en amflbisk ställning och gör ofta starka språng för attgtillsredsstalla demokraterna, äfven med fara att bryta alldeles med tories, såsom t. ex. i fråga om officersplatserna inom armn. Men dess egen ställning är för osäker, tör att dess upptädande skall kunna vara fullt!konseqvent. Derför har också den nimbus, som förut omgaf ministeren Gladstone, hos de liberala, blifvit till en del skingrad, under det att eamtidigt de upprepade olyckstallen inom flottan väckt ett visst misstroende till administrationen, hvilket är så mycket farligare som befolkningen i detta hänseende är mycket ömtålig. Sjelfva Darly News, annars så ministeriel, medger, att ministören genom begångna fel med skäl ådragit sig klander, ehuru bladet tillägger, att den likväl fortfarande förtjenar allmanhetens förtroende. Torierna märka tydligt, att ministören alltmera tränges mot venster, och deras organ Standard-yttrar: Man hotar oss med nya reformförslag, med nya författningskränkningar, och en ny agitation till förmån för en förändrad fördelning af statsmyndigheten mellan de olika klasserva. Hr Gladstone har tillochmed gått så långt, att han låter möjligheten af en agitation för den allmänna rösträtten skina igenom, och fastän han var tvungen att minska betydelsen af sin hotelse, kan man likväl vara öfvertygad om, att han, i händelse ett misstroendevotum från kammarens sida skulle slunga honom tillbaka i oppositionens leder, icke skall vika tillbaka för att hålla sin popularitet vid lif. Dessa antydningar äro tillräckliga för att visa, i hvad riktning rörelserna i Eugland gå. Men det är ej tillräckligt med dessa. Stämningen på Irland är så bestämdt anti-anglikansk omigen och synes så kraftigt fordra en su lkomlig sjelstyrelse, att jemväl der ett hotande orosfrö ligger. Irländarne ha nyligen begagnat ett välkommet tilltälle för att demonstrera i denna riktning. Straxt efter det prinsen af Wales och hans bror måst skyndsam igen lemna den gröna ön, för att icke indragas i dess demonstrationer, anlände en irländsk deputation under gretve Flavignys ordförandeskap till Dublin, för att tacka ir-. ländarne för de oräknel ga bevis på sympati, som de under sista kriget gifvit Frankrike. Deputationen ankom d. 16:de d:s på aftonen och mottogs med den största entusiasm; äre