ting intresserad resande, af hvars produktiva penna man helt säkert kan motse en intressant skildring från höga Norden, Resande artister. Hr Knut Almlöf med fru passerade i Söndags afton, berättar Sydsv. Dagbl., igenom Malmö på återväg till Stockholm från utlandet. ÅA Malmö teater gåfvo danska dramatiska artisterna hr och fru Madsen i Söndags afton en soir6, hvilken var besökt af en högst lifvad publik, den der inropade soirögifvarne eiter hvarje nummer, icke en utan två gånger å rad. Svensk sång i Amerika Redan för åtskilliga månader sedan började ett rykte cirknlera, att den verldsbekante impresarion M. Strakosch, under hvilkens auspicier Christina Nilsson f. n. gör sin rundresa i Amerika, väckt förslag om att en svensk sångkör, sammansatt af valda röster, skulle begifva sig öfver till Amerika och der konsertera på af hr S. uppgifna, ganska förmånliga vilkor. Häraf har nu blifvit verklighet och i Stockholm pågår f. n. under hr Ang. Jahnkes ledning repetitioner med amerikatararne, hvilkas antal uppgår till 20 stycken, utvalda bland 300 sångare, som från olika landsändar anmält sig. Före afresan till Amerika, hvilken kommer alt i höst företagas, lära sångarne ämna gilva ett antal konserter dels i Stockholm och dels i några landsortsstäder. Välgörenhet. IIofmarskalken Löfvenskiöld på Nissators bruk i Småland, hvilken blifvit underrättad om den betungande fattigvård, hvaraf Bondstorps socken i Jönköpings län lider, har nyligen låtit till nämnde sockens sattigvårdsstyrelse öfverlemna 1000 rdr rmt jemte gåfvobref, som bestämmer att den årliga räntan skall utdelas till de mest behöfvande bland nämnde sockens fattige, utan å:skilnad om dessa tillhöra de inom Bondstorps socken boende underhafvande af Nissasors sideikomiss eller sjelfegandes fattige samt tillika öfverlemnat 500 rdr rmt till samma sockens kommunalstyrelse, med föreskrift att årliga räntan skall tillkomma de inom socknen boende godsare at ofvannämnde sideikomiss såsom bidrag till deras utskylder i och för presterskapets aflöning. Svensk sjöfartsstatistik. Då det påståtts att Sveriges handelsflotta på de senaste tio åren i märkbar grad förminskats såväl till antal fartyg som lästetal, torde det, säger A.Bl., måhända icke sakna intresse att genom en jemförelse mellan några år under denna tid och slutligen efter den sista af Stockholms sjöförsäkringsbolag utgifoa skeppslistan se såväl segelsom ångbåtsflottans storlek och drägtighet vid 1871 års början samt fartygens hemorter. Sålunda egde Sverige vid början af 1860 1704 segelfartyg om tillsammans 122,400 svåra lästers drägtighet; år 1866 funnos 1523 segelfartyg om 111,307 läster, och hade således flottan under sex år minskats med 181 fartyg och drägtigheten med 11,093 svåra läster; men år 1869 hade antalet segelfartyg gått upp till 1808 och således ökats på tre år med 285, hvarjemte lästetalet gått upp till 81,836 nyläster, eller omkr. 143,212 svåra läster. Vid början af år 1871 egde Sverige en segelflotta af 2132 fartyg am, 89,702 nyläster (omkr. 156,792 sv. läster). Då härtill lägges Sveriges ångbåtsflotta, som vid 1871 års början uppgick till 285 fartyg om 6393 nyläster och med en maskinkraft om 11,324 hästkrafter, så utgjordes hela Sveriges handelsflotta vid samma tid af 2417 fartyg om 96,095,5 nyläster (omkr. 168.164 sv. läster). Då såväl alla skeppsvarf som mekaniska verkstäder f. n. äro sysselsatta med nybyggnader samt flere såväl ångbåtar som segelfartyg i år äro inköpta från utlandet, skall ett kommande år i ännu högre grad bevisa, att svenska handelsflottan är i stark tillväxt, girdeles hvad beträffar fartyg med auxiliärängmaski er, hvilka, byggda af trä på jernspant, under senare åren till stor del trängt ut segelsartygen, åtminstone på Gsteroch Nordsjön. Det är att märka, att inga odäckade tartyg eller öppna storbåtar, som bestrida kusteller skärgårdsfart, här äro tagna med i räkningen.