inrar sig ledt till en politisk konflikt. Tyska regeringen, som här har att bevaka det tyska kapitalets intresse för ett belopp af ej mindre än 9, 200, 000 Å, har vändt sig till Rumäniens suzerän Turkiet med klagomål öfver repudiationen. Säkerligen kommer Turkiet, hvars öfvervälde öfver detta dess lydland varit alldeles nominelt att med glädje omfatta tillfället att visa verlden, det ändock några band förena rikena, och man kan således möjligen få se en stor politisk fråga af denna anledning uppstå. Isynnerhet som Tyskland, sedan formaliteten med åkallandet af Turkiets hjelp blifvit fullgjord, icke lär underlåta att sjelf taga saken om hand, om Turkiets inflytande skulle visa sig vanmäktigt. Englands kapitalister äro engagerade i det repudierade lånet med 600,000 Å, och för dem erbjöd den tilltänkta nya rumäniska finansoperationen ett tillfälle att söka sjelfve skaffa sig rätt utan någon diplomatisk intervention. De riktade nemligen en energisk protest till rumäniska bankens filial i London, hvilken åtagit sig emissionen, emot att ej något nytt rumäniskt lån finge utbjudas i England, innan Rumänien erkännt sina förpligtelser i afseende på det förra. Banken gaf vika för denna protest och anmodade publiken att återtaga tillochmed de subskriptioner, som redan blifvit mottagne. Det är möjligt att dessa steg af Londons penningeverld skola göra mera intryck i Rumänien än alla Turkiets förmaningar. Diskontosatsen hos de förnämsta handelsstädernas banker är f. n. följande: Hamburg...... 3 3 34 Bremen........... 3) 2 Amsterdam ....... 3 Frankfurt... 33, Antwerpen........ 34, London....... Wien .... I m) Paris..... Berlin.... 4 ) S:t Petersburg ..... 8