politiska förvecklingarne inträffade, hvilka dref. vo kapitalerna tillbaka i kassakistorna, istället : för att låta dem strömma ut i verldsmarknaden på storartade företag. Äfven för Strousberg började penningar sina, och invecklad som han var i en mängd olikartade företag, kunde han icke uppfylla alla sina ingångna kontrakter. Bland dessa var fallbordandet af jernvägsnätet i Rumenien. Strousberg sökte förmå furstendömena att på drägliga vilkor öfvertaga jernvägen och tuilborda anläggningen; men man vägrade. Representationen förklarade, att enl. öfverenskommelse skulle så och så många mil jernväg anläggas. Då koncessionären ej uppsyllde detta vilkor, kunde det icke åligga landet någon förpligtelse, utan skulle byggnaderna, efter hvad kontraktet bjöd, tillfalla Rumenien. Alla de kapitalister, som voro delegare i företaget, kastade sig öfver Strousberg, hvilken visade sig icke vara tillräckligt solvent för att kunna uppfylla anspråken. Aktierna började sjunka allt mer och mer. De olyckliga små kapitalisterna sågo sig hotade med att bli beröfvade sina besparingar och skreko förfärligt. Framställningar gjordes från Berlin till forst Carl att söka skydda aktieegarnes egendom. Fursten gjorde hvad han kunde och måste utsätta sig för en mängd obehag af den gröfsta art. Man beskyllade honom för att vilja mera stå på tyskarnes, än på sina undersåters sida, och så grofva tillvitelser gjordes honom, att han mer än en gång ville abdikera och lemna landet och endast på de europeiska makternas ifriga framställning kunde förmås att stanna qvar, för att sålunda förekomma nya och farliga förvecklingar. Fursten och hans regering ingingo nu en öfverenskommelse med d:r Strousberg, enligt hvilken han skulle nöja sig med, att räntegarantion af 77 4, skulle konverteras till 5 94:s statsobligationer, garanterade genom statens inkomster, under det Strousberg skulle antingen betäcka skilnaden, 2 2 94, eller göra särskilt upp derom med de tyska aktiegarne. Detta förslag, med hvilket man tycktes finna sig nöjd i Tyskland, kom inför den rumeniska representationen, på hvilken alla möjliga tumskrufvar användes. Men det halp icke. Med 59 röster mot 56 förkastades förslaget. Den fordne justitieministern Boeresco inkom med ett bemedlingsförslag, enl. hvilket jernvägspapperen skulle konverteras till endast fyra 9): statsobligationer, men detta togs ej ens i betraktande, fastän det innebar en betydande vinst för furstendömena. Det emitterade Strousbergska lånet uppgår neml. till ej mindre än 245 mill. fres. I dess ställe fattade den rumeniska representationen följande beslut: En kompromiss sammanträder, för att annullera hela koncessionen till Strousberg i afseende på jernvägsbyggnaderna; obligationsinnehafvarne skola uppmanas att bilda ett aktiebolag, hvilket fullbordar samtliga de föreslagna jernvägslinierna, efter hvilkas öppnande och öfverlemnande till trafiken rumeniska regeringen garanterar obligationsinnehafvarne den ur sprungliga räntan at 7!; 4,. I händelse obligationsinnebafvarne icke antaga detta förslag, skola de hittills fullbordade jernvägsarbetena värderas och efter deras skattevärde en konvertering af de utgifna obligationerna till statsobligationer ega rum. Detta kammarens beslut har furst Carl sanktionerat som lag, sedan, han hotats med att bli bortkörd, om han ej gjorde det. Denna händelse har i Tyskland väckt en sådan storm, att fursten gripits af en nervös sjukdom och för att hemta sig efter dessa upprörarde tilldragelser begifvit sig till ett kloster Sinai i Karpatiska bergen, hvilken resa man uttyder som en förberedelse till den afdankning, hvaröfver fursten länge rufvat, sedan han tröttnat vid kränglet. Det säges nu, att den tyska regeringen vändt sig till Porten såsom suverän öfver furstendömena, för att begära hennes inblandning till skyddande af de tyskars intressen, som ega rumeniska jernvägsobligationer. Det anses dock tvifvelaktigt, om hon skall blanda sig deri och krafsa kastanjerna ur elden för berlinerkabinettet, hvilket förut ganska oförblommeradt visat sin anhängighet till den ryska politik, som vill inskränka Turkiets öfverherrskap och minska dess makt. Wienertidningarne af den tyska nyansen anse, att den tyske rikskansleren lyckats härför ätven vinna Österrikes medverkan. Men, som sagdt, häraf blir troligen intet. Emellertid ha naturligtvis de rumeniska jernvägspapperens kurs sjunkit ofantligt, hvilken baisse Strousberg säges begagna till inköp af obligationer, i hopp om att de åter skola genom en eller annan händelse stiga, då Strousberg skall ha skördat nya millioner på ett fält, gödt med de gäckade förhoppningarnes tårar, med förtviflans och armodets suckar i tusentals hem, från hvilka han ryckt frukterna af åratals besparingar för att kasta dem i svindelns vansinniga roulette. Ortodoxien är sig lik, inom såväl den lutherska som den katolska kyrkan. Ätsven Tysklands evangeliska kyrka har nu gifvit ett lifstecken ifrån sig. Berlinertidningarne mm ANA nAKdaAanR