gagnades vore fullt sakert konstateradt, men det är fråga om man icke skulle på ett mera ekonomiskt sätt kunna begagna dem. Det hade nemligen visat sig, att ett och samma af dessa gödningsämnen icke passade för hvarje jordsort. Så har det ådagalagts att superfosfaterna icke på vissa jordarter medföra god verkan. Orsaken dertill har måhända varit att jorden varit mager. På Gotland hade samma erfarenhet gjorts: det berodde troligen på, att jorden der vore kalkoch mergelhaltig samt att klimatet der vore gynnsamt och godt, hvarför i alla fall oftast blefve goda skördar. Kalisalter, om hvilkas verkan vi dock hade för ringa erfarenhet för att kunna fälla något bestämdt omdöme, hade på Gotland visat sig vara fördelaktiga, liksom förut skett i utlandet, der jorden vore jemförlig med den gotländska. Hvad beträssade de qväfvehaltiga gödningsämnena, hade man funnit att de vore verksamma och goda för snart sagdt hvilken jordmån som helst. Emellertid kunde man finna, att det skulle vara af stort gagn och leda till ett ekonomiskt begagnande af de artificiella gödningsämnena, ifall man kunde gruppvis ordna de iakttagelser som blifvit gjorda angående deras användande på olika jordarter. Tal. betonade slutligen starkt, att användande af artificiella gödningsämnen vore nödvändigt icke allenast för det egentliga åkerbruket utan äfven för alla de binäringar som af detsamma äro beroende. Löjtn. v. Post erinrade om att möjligheten af att uppdrifva ladugårdsskötseln till en sädan höjd som den nått i England och på hvilken vi såge ett prof i de djur med nästan vidunderligt utvecklade kroppar som voro utställda på mötets exposition, måste jorden utvecklas genom artificiella gödningsämnen. Häradsh. Hasselrot omnämnde såsom bevis I på de artificiella gödningsämnenas synnerliga nytta några erfarenhetsrön från sitt eget landtbruk. Kapten Berg uttryckte ett par tvifvelsmål beträffande gagnet af att, såsom prof. Arrhenius förordat, göda jorden för snart sagdt hvarje särskild skörd. Vitsordade benmjölets nytta, men ansåg, att det kunde vara grofkornigt: det bibehölle sig då längre i jorden. Trodde att koncentrerad pudrett, sådan som t. ex. komme från hans fabrik, skulle vara lika lämplig som många slags artificiella gödningsämnen. Den räntevinst som man erhölle genom att icke använda mera gödning än som behöfdes för hrarje skörd trodde tal. icke kunna uppvägas af fördelen af att gifva jorden grundlig gödning för längre tid, hvarigenom näringsämnena bättre fördelades. Prof. Arrhentus utvecklade vidare de af hr Berg bestridda åsigterna och visade att, liksom ett djur eller en menniska befunne sig bättre af att äta flera mindre måltider än en enda som skulle räcka för flera dagar, så vore. det också lämpligast att icke tillföra växterna mera gödningsämnen än de för hvarje gång behöfde, hvarigenom man undveke att låta de kapital, som utlades för gödningsämnena, ligga ofruktbara i jorden. Hr Nauclr instämde fullkomligt med hrr Arrhenius och Bergstrand, men erinrade om vigten af att gödningen företoges under gynnsamma väderleksförhällanden, d. v. s. då marken vore fuktig, så att jorden kunde upptaga gödningsämnena. Grefve E. Sparre erinrade, enär de artificiella gödningsämnena äro af så stor vigt, om nödvändigheten af att deras äkthet ställdes under kontroll, emedan tillverkningen af desamma så lätt kunde gifva anledning till humbug. Detta vore äfven en orsak till att varan med misstroende betraktades af jordbrukarne inom hans län. I Göteborgs och Bohuslän hade hushållningssällskapet gått i författning om anordnande af kontroll, men skulle väl personer från andra län äfven kunna få begagna denna kontroll? Tal. hyste intet misstroende mot de fyra fabriker för artificiella gödningsämnen som i riket funnes, men man borde dock ega visshet om att varorna vore fullgoda. Professor Arrhenius förordade äfven varmt, att kontroller måtte åstadkommas på det att förtroendet till dessa gödningsämnen måtte stärkas bland landtbrukarne. Kontroll funnes visserligen nu i det att landtbruksakademiens agrikulturkemist företoge undersökningar, men blott få begagnade sig deraf. Det vore derföre i hushållningssällskapens intresse att söka ordna mera speciella kontroller. Hr Dyrssen ansåg, med den kännedom om artificiella gödningsämnen han såsom verkställande direktör för ett bolag som tillverkade sådana egde, att den kontroll som dylika bolag erbjöde vore humbug. Han önskade dock ingenting högre än att en skarp kontroll skulle kunna åvägabringes och trodde, att detta kunde ordnas på det sätt, att man såsom kontrollant anställde en fullkomligt aktningsvärd man, en home integer, som dock icke finge vara dum, egde rätt att när som helst taga prof af tillverkningen på de fabriker som underkastade sig sådant. Ötverstelöjtnant Neiglick redogjorde för de åtgärder, som vidtagits inom Göteborgs och Bohus län för åstadkommande af kontroll, och för hvad som inom länet vidgjorts i saken. Frågans vidare behandling uppsköts derefter till kl. 12 idag. Till den festmiddag, som derefter egde rum på Lorensberg, hade tillstädeskommit mellan 6-700 deltagare, deribland icke få göster från Finland, Norge och Danmark. Uti teaterpaviljongen hade dukats för c:a 240 personer och utanför densamma, i en för tillfället uppförd tältpaviljong, voro sex större bord dukade, hvarjemte å teaterpaviljongens veranda och i dess grannskap en mängd småbord voro framställda och sittplatser beredda. Sedan H. M:t konungen omkr. kl. 25 e. m. anländt börjades middagen, hvilken fortgick under en alltjemt tilltagande liflig stämning, synnerligen hos de i det fria vistande gästerna. Mot middagens slut föreslog landshöfdingen grefve Ehrensvärd en skål för I. M:t konungen, hvilken skål beledsagades af fanfarer och kanonsalut samt efterföljdes af folksångens afsjungande. Grefve E. föreslog derefter en skål för det kungliga huset, likaledes beledsagad at fanfarer och salut, och till slut reste sig H. M:t konungen och uttalade i ett kort, men kraftigt och kärnfullt tal en lyckönskan åt det svenska landtbruket (— såvidt vi under det utanför paviljongen rådande sorlet kunde uppfatta, ty man hade ej vid bordeti paviljongen beredt sittplatser åt de närvarande pressens representanter). Efter middagens slut kl. 7 e. m. begaf sig H. M:t konungen till sitt logis i landshötdingeresidenset, men en stor del af middagsgästerna qvardröjde ännu några timmar derefter i Lorensbergs trädgård, grupperade vid småborden och å verandan. Kl. 9 på aftonen utfördes tapto utanför residenset af Göta artilleri-reg:s musikkår. I dag k. 1—3 e. m. utdelas af konungen en del pris å utställningsfältet. Deretter ger landshöfdingen middag för H. M:t. som senare