egen oskuld samt att andra personer varit de sannskyldige. Så äfven nu; han hade hvarken varit full, fört oljud eller oqvädat någon, tvärt om hade han, då han på natten skulle gå hem till sitt logis vid Torggatan blifvit groft förolämpad af konstapeln Walther, hvilken är mycket kitslig och alltid förföljer Kullander. Det är en skam?, yttrade Kullander med stor pathos, att en sådan person skall få tillhöra polisverket. IIvad oljudet beträftar så medgaf Kullander att han visserligen bultat på porten till det hus der han bor, men detta var han ju alldeles tvungen till då han omöjligt, oaktadt upprepade tillsägelser kunnat förmå sin värd att lemna honom någon portnyckel. Ilan slutade sitt långa försvarstal med den anmärkning att han, som nu vora en rangerad karl d. v. s. räkenskapsförare hos en brädhandlare, blifvit groft chikanerad derigenom att Walther utan vidare afhemtat honom från brådhandlarens kontor samt genom stadens gator uppfört honom till cellsängelset. Vittnen intygade att Kullander ifrågavarande dag varit betydligt öfverlastad samt under natten fört mycket oljud på Torggatan samt väsnat och bultat på åtskilliga portar derstades. Detta hade icke skett en utan många nätter och flera timmar hvarje gång. På polismästarens fråga om Kullander sofvit ruset af sig mellan f. m. och natten upplystes att så icke skett utan hade han spådt på hela dagen. Polismästaren: Nå Kullander fick ju mycket bra logis till sist då Kullander icke kunde komma in till sig. Kullander: Bra logis! nej jag tackar, dåligt var det, mycket dåligt. Polismästaren: Hur kan Kullander säga att de nya finkorna i stadshuset äro dåliga? nog äro väl de mycket bättre än hullanders vanliga nattherbergen... på gatan. . Kullander dömdes att för upprepadt fylleri plikta 20 rdr samt för oljud och förargelseväckande uppförande å allmän plats 10 rdr eller tillsammans 30 rdr. Som Kullanders nye principal, brädhandlaren, möjligen kunde vilja göra upp denna lilla räkning för sin räkenskapsförare, medgafs en månads kredit å böterna,