Arbetet och vetenskapen skola således enligt talaren vara de båda grundelementerna till hvarje fritt samfund, och om man ville i åratal troget följa ett sådant system, hvilket folk af tänkare, lärda, hjeltar och frisinnade andar skall man icke skapa i lörankrike med dess naturliga anlag! På vetenskaens område kan Frankrike tillochmed nu bestå täfan med hela verlden, och derför förblir det äfven, oaktadt djupet af sin olycka, ännu alltjemt verldens ledare. Under den vidare fortgången af sitt tal sökte dambetta att i en briljant utveckling redogöra för motsatsen mellan stad och land, de olycksaliga följder som uppstå af denna motsats och medlen att utjemna den. Någon verklig fiendskap eller antagonism bestå icke mellan stad och land; det finnes blott personer, hvilka begagna sig af landtfolkets okunnighet och stadsboernas lidelser. Denna antagonism är ett verk at de dynastiska partierna, en uppfinning och spekulation af folkets fiender, och den skulle försvinna, om man jemte de numeriska valresultaten medgåtve städerna dess berättigade andel i inflytande och representation. För att i korthet sammanfatta sina ideer förklarar Gambetta, att den republikanska oppositionen hädanefter måste vara regeringsvänlig och endast verka i den riktning att antingen sjelf göra det goda eller tvinga andra att göra det (starkt bifall). Gambetta sjelf skall fullständigt egna sig åt denna uppgift, så länge republiken rättsligen består, ty republiken är en rättsstat såsom sådan och tillstädjer alla partier att behålla terräng samt genom dygd och talang komma till herravälde. Derför skola republikanerna äfven vara öfverseende mot personerna, oböjliga till principen. Om man upprätthåller principen och strängt bevakar den republikanska statsformen, så skall republiken bevaras vida bättre genom en fast energisk, vaksam minoritet, än genom en obeständig, ljum majoritet, hvilken är exklusiv mot personerna och eftergifvande i afseende på principerna.