om hvilka man möjligen kunnat enas, nämnas Odilon Barrot, Hervå, Vrignault, Gnyot-Montpoyroux, samt Pressens och Vantrin. Man befarade dock, att det skulle gå vid valurnan d. 2 Juli på samma sätt som vid upproret d. 18 Mars, nemligen att ordningspartiets brist på deltagande skulle gifva det socialistiska partiet segren. A andra sidan påstods, att 100,000 valmän (medlemmar af Älnternationale och anhängare af Kommunen) blifvit utstrukna ur vallistorna. Det har tillochmed uppgifvits, att socialisterna skulle en masse afhålla sig från valen; men det är knappast troligt. Detsamma har sagts om bonapartisterna, och man vet nu likväl, att flera bonapartiska kandidater ha ställt sig. Bladet antyder derpå, att en stark splittring rådt mellan ordningspartiets medlemmar. Valen skulle, såsom förut nämnts, ega rum i går, och det skall bli af utomordentligt intresse, att erfara, i hvilken anda dessa val utfallit, desto mera som intet slags dosinitiv vallista blifvit af något parti framlagd. Man antog visserligen ännu i Lördags i Frankrike, att de listor, som anslöto sig till Thiers skulle segra; och underligt vore, om det icke skulle så gå, sedan Thiers lyckats genomdritva en glänsande utgång af det största statslån, verlden någonsin sett, och på samma gång kunnat anställa revy öfver en lysande armå samt stolt förklara, att Frankrikes försvarsstyrka skall om några få månader uppgå till lika stor numerär som någon annan eurepeisk stormakts. Ur en skrifvelse från Versailles af d. 25 Juni till Times anföra vi följande: I departementen Öfra och Nedra Charente skola det napoleonska partiets kandidater hafva mycket goda utsigter. I denna rika vintrakt är jorden starkt styckad. De små jordegarne förstå sig ej mycket på politik, men de veta, att de under kejsardömet hade det; lyckligt och godt; de bry sig icke om andra reflexioner och de skola sannolikt votera i öfverensstämmelse härmed. Inom de flesta af de öfriga departementen skall legitimisternas inflytande vara större än imperialisternas, och om de blott kunna hålla dessa stången, så tror man, att det kan finnas någon utsigt för de liberala kandidaterna att slippa in i nationalförsamlingen. En af de insigtsfullaste och mest klarseende deputerade yttrade till mig i går, att om valen icke gåfve Thiers en stark majoritet, så måste man helst önska, att en del at kejsardömets anhängare inkomme i nationalförsamlingen, derför att de skulle lägga en dämpare på den rojalistiska oppositionen, hvarigenom de liberala skulle komma att intaga en framstående ställning, Allt detta är emellertid icke annat än gissningar och spekulationer, och ingen man af anseende skall djersvas uttala en afgörande mening ; man måste afvakta utgången och icke bygga på något i detta pays dimprevu, hvarest fluktuationer inom den allmänna meniogen inträffa nästan hvarje dag. I går antogs det allmänt, att nationalförsamlingen sannolikt ekulle ester ferierna vara hugad att förlägga sina sammanträden till Paris, och detta önskar helt säkert flera medlemmar af regeringen, ifrån hvilka tanken derpå sannolikt utgått; men det finnes återigen flera deputerade, än man antagit, hvilka motsätta sig en flyttning. Många at dem hysa en riktig skräck för Paris, hvilket i deras ögon blott är en revolutionens härd och en kloak för allt, som är dåligt. Det skall derför icke öfverraska, om nationalförsamlingen åter sammanträder härstädes i Oktober och qvarstannar till jul. Huru behagligt Versailles är om sommaren, är det likväl en mycket dålig vistelseort om vintern, och det är möjligt, att den kalla årstiden i förening med Paris lockelser och beqvämligheter kan sätta de mest spartanskt sinnade deputerade på ett prof, som ötverstiger deras krafter. Thiers har varit något opasslig på grund af öfveransträngning, men är nu återigen lika rask, som han brukar vara. Förutom det arbete, han utför hemma, de audienser som han gifver och hans deltagande i nationalförsamlipgens förhandlingar, har han ännu mycket att iakttaga, som den stora allmänheten endast känner föga till. Si t. ex. har han under sista tiden ofta varit i finansutskottet, der han måst! afgifva en mängd upplysningar och hålla tal. Det är derfor icke så underligt, att han, såsom han ofta yttrar på sitt lugna sätt, känner sig tressatiqus. IIan är dock ännu i besittning af stor arbetskraft, och personer, som känt honom väl och ofta sett honom under de sista tjugo åren, förklara, att de aldrig under denna tid sett honom mera verksam och kraftig eller mera hängifven åt sitt arbete, hvilket för honom alltid varit en förströelse, En ganska märklig omvändelse har i dessa dagar timat i Frankrike. Under de Yräfftafärhanaljnga-r AAÖm Rn flöanaa fe ps