Det franska statalånet har rönt det gynnsamma emottagande, att ensamt i Frankrike tecknats 2700 millioner, eller 5 å 600 millioner mer än man ville ha. Från Paris telegraferades d. 27, att trängseln för teckning å det nya lånet var ofantlig, hvad små tecknare beträffade. Redan vid midnatt bildades kö utanför teckniogsställena. — En svensk tidning, som utmärkt sig för sin sällsporda välvilja mot Frankrike, behagar säga, att denna framgång har sin orsak till stor del deri, att massan af fransmännen är så okunnig och ej har något begrepp om statens verkliga finansiela ställning. Men nu är det så, att, huru okunniga fransmännen än äro, så äro de likväl sluga i afseende på penningsaker; och det är dessutom föga mer än en vecka sedan Thiers med en öppenhet, som äfven hans motståndare prisa, redogjorde för franska statsverkets tillstånd och behof, och den redogörelsen känner hvarje man i Paris, derom kan man vara förvissad. För öfrigt är det tydligt, att det ej är massan, som tagit största delen af lånet, utan verldens förnämsta bankirer, och nog äro de väl bevandrade i finanserna.