Paris sfästningsverk (det är nen. fråga om att uppföra alldeles nya fästen på höjderna söder om Paris och för beskyddande af vår gräns — på hvilket håll, kännen j. Vi kunna således, såsom sagdt, både betala krigsersättningen till Preussen och bestrida de eventuela utgifterna.) Vi skulle icke föra ett sådant språk, om vi icke tryggt litade på, att vi kunna bestrida allt och återgifva Frankrike dess forna kraft. Jag hör eder fråga: Men kan regeringen verkligen äfven röra sig tillräckligt fritt, för att kunna tillräckligt sörja för allt? — . Här stannar referatet. Thiers inlät sig i slutet af sitt tal närmare på ögonblickets status, lånet och den förväntade inkomsten af de nya skatterna, för att visa, att den anförda frågan skulle kunna besvaras med ja. Ett telegram från Paris af d. 22 berättar, att lånets emission då egt rum. Kursen är 82!(, pret., de tecknade beloppen skola inbetalas i sexton terminer, och den första inbetalningen utgör 12 pret. Subskriptionen, som står öppen från d. 26:te till d. 30:de Juni, afslutas så snart teckningen uppnått 2 milliarder. — Under samma dag telegraferades det från London, att för lånet betalas en premie af 1!g å 13, på emissionskursen, hvilken är omkring 80. Alphonse de Rothschild hade före emissionen vid en audiens hos Thiers meddelat denne, att hans hus var beredt att garantera lånets fullständiga framgång mot en betalning af 2 pret, hvilket anbud dock afslogs.