En korrespondent till en engelsk tidning skrifver d. 12 d:s från S:t Petersburg: — Nyheten för dagen är furst Gortschakoffs företäende afträdande. Fusten har nyss af kejsaren erhållit den högsta värdighet som af en rysk suvevän kan förlänas åt en undersäte — titeln af högwet, hvilken förut beviljats åt Mentschikoff, Surarow )ch Paskiewitsch då dessa stodo på höjden af sin ryktbarhet. Furstens helsa skall ej längre tillåta henom att uppfylla en utrikesministers åligganden, hvilka utan tvifvel komma att bli särdeles maktpåiggande nu, sedan Ryssland inträdt i ett nytt skede if sin orientaliska politik; men såsom kejsardömets kansler skall han sortfara att utöfva ett slags allmänt öfverinseende öfver ministeren. Rörande hans efterträdare finnas naturligtvis flera gissningar; men valet synes i verkligheten ligga mellan baron Brunnew, ambassadören i London, och general Ignatiew, ambassadören i Konstantinopel. Den förre anses representera fredspolitiken och den scnare krigspolitiken. Så mycket är visst att den nye utrikesministern, hvilken han än må bli, ej skall påskynda sakerna ännu, då hvarken kejsaren eller furst Gortschakoff äro böjde för att slå in på en krigspolitik. IIvad som för närvarande utgör ett karakteristiskt tecken inom officiella kretsar är att man visar de mest vänskapliga känslor för Preussen och obenägenhet för alla panslavistiska tendenser. De förnämsta ryska tidningar, äfven sådana ultranationala som Moskwa-bladet iaberäknade, förklara nu att panslavismen är en dröm, och att om de slaviska racerna i Österrike och Turkiet skulle försöka att frigöra sig från det främmande oket, skulle det ej vara Rysslands skyldighet att hjelpa dem. Hvad regeringen tänker om panslavismen uttalades ganska tydligt af två högt stående embetsmän under ett samtal som de häromdagen hade med presidenten för den slaviska kemiten. Sedan den senare beskrifvit några af de åtgärder som vidtagits af komitn för spridandet af panslavistiska id6Cer bland czecher och andra slaviska folk, yttrade en af embetsmännon: Jeune homme, laissez cela: les Slaves ne sont ni de bon gout, ni en bonne odeur. Den andre tillade att czecherna nu allesammans äro germaniserade, och att det skulle vara både gagnlöst och farligt att försöka bringa dem under ryskt inflytande.