hällarnes samt soldatens ömsesidiga förhållanden till hvarandra i ändamål att lindra de förras besvär och ställa dem samt soldaten i mindre beroende af hvarandra. Detta förslag afsåg, bland annat, att den årliga roteringskostnaden skulle bestämmas till 100 rdr rmt att utgå enligt vissa, i förslaget noga uppgifna gillanden. Utöfver dessa stadgade skyldigheter skulle roten vara fri från alla utgifter och besvär af hvad namn och beskaffenhet de vara må för sin soldats underhåll. Skulle någon rotehållare icke finnas villig att ingå på dessa bestämmelser, må det honom icke förvägras att vid sina hittillsvarande rättigheter och skyldigheter förblifva. Liknanda bestämmelser skulle gälla för rusthållet och båtsmanshållet. Hr Grenander försvarade i ett längre anförande K. M:ts förslag, hvilket vore det enda som kunde leda till det åsyftade målet. Hvarje annan stam, som uppsattes i indelningsverkets ställe, blefve, om det skulle vara dugligt, vida dyrare än detsamma. Bristerna i indelningaverket kunde efterhand afhjelvas. Hr v. Geijer hyste i allmänhet betänkligheter mot stamprincipens antagande och ansåg, att, endast för så vidt en sådan vore garnisonerad, den vere ändamålsenlig. I öfvergången från den nuvarande organisationen till en ny borde dock en stam finnas. Då tal. icke kunde gilla indelningsverket, trodde han, att genom antagande af den utaf Första kammarens ledamöter i utskottet afgitna reservation, med upptagande af den i frih. Ericsons reservation föreslagna aflösning, frågan skulle bäst lösas och önskade i en sådan syftning återremiss. Hr Åstrand gillade utskottets förslag och förordade K. M:ts proposition om värnepligtens utsträckande utan några vilkor. Tal. anslöt sig derjemte till hr Kallstenii hemställan. Under bemötande af utskottets motiver yttrade tal. sin förvåning deröfver, att ej utskottet, för vinnande af en jemn fördelning af rustningsoch roterinsbördar, föreslagit, att all jord borde reteras. Efter det hr Lars Ersson talat för bifall till utkottets förslag, erhöll hr 4. Rundbäck ordet och sökte ådagalägga en mängd inkonseqvenser, sem enigt tal:s sörmenande skulle förefinnas i utskottets moivering. Hr Key önskade, att genom en återremiss ett mtagligt sammanjemkningsförslag skulle kunna åvägabringas, men blefve han satt i nödvändighet att rälja mellan utskottets och K. M:ts förslag, skulle gan föredraga det förra. Hr Mankell talade för utkottets förslag, hvaremot hrr Lindström, frih. af Schmidt, Rundgren, Heggström, Englander, Forsveck och Helander, hvilka alla yrkade återremiss af len föredragna punkten, ehuru på något olika skäl, ippträdde mot det af utskottet föreslagna upphäfhäfvandet af indelningsverket. För bifall till utskottets hemställan talade slutigen hrr Rylander, C. J. Bengtsson, Thorell, Jöns Pehrsson, Sven Brolin, 4. Andersson i Ryckelbyn, lonas Jonasson, Sven Nilsson i Efveröd och Sven Vilsson i Österslöf. Vid sammanträdets slut, kl. 112 på natten, ätertodo ännu några och femtio af de talare, som annält sig att algitva yttranden öfver första punkten.