r detta, som förslaget med skäl gör, då det gör de ndelta trupperna till en permanent kader för masan af stridskrafter. — — — — -Med ett ord, denna helsosamma reform skulle ;ögst ansenligt höja konungarikets försvarsstyrka och let oaktadt endast i mycket ringa mån öka de ekolomiska uppoffringarne för ändamålet. Den skulle skaffa landet en talrik och god arme för en jemföelsevis mycket låg kostnad, tack vare den särskilda omständigheten att stamtrupper finnas, hvilka bli använda på bästa möjliga sätt, d. v. s. såsom en öfvad öch fast kader för en stark nationalmilis, äfven den behörigen öfvad. . Rörande samma ämne yttrar Sveriges militär-attach i Paris, öfverstlöjtn. Staaf, i en rapport af d. 1 Mars till regeringen, sedan han först uttalat sig om Frankrikes blifvande härordning, bl. a. följande: Det torde tillåtas en svensk officer, att från det land, som utgör hans egentliga ämne, göra en tillämpande utflykt till sitt eget fådernesland. Jag vågar då, efter att samvetsgrannt hafva tänkt och anställt jemförelser i detta ämne, hoppas, att min mening ej är utan allt värde för frågans bedömmande der hemma, och får, såsom min öfvertygelse bjuder det, yttra den äsigt, att få länder, vid detta tillfälle, äro så lyckligt lottade som vårt, hvilket från det förflutna uti indelta armån redan eger en konsoliderad kategori af permanenta soldater, egande alla de förtjenster och alla de moraliska företräden, man väntar sig af nationella trupper, fästade vid den jord, de mellan tjenstetiderna, oftast för egen räkning, uppodla, under fred lika härdiga, flitiga, uppfinningsrika och framför allt redbara arbetare, som under krig oförfärade, punktliga och vid lydnad vana soldater. Att ohjelpligen bortsopa detta välsignelserika element för. uppbringande af vår försvarsstyrka till högsta möjliga, deremot bör hvarje öfvertygad stämma höja sig, påpekande såsom omoget, skadligt, om ej rent af klandervärdt, hvarje försök i sådan riktning. Det vore vid jordfästningen af denna ärorika och fosterländska institution man skulle hafva skäl att säga till svenskarna detsamma som Gustaf Wasa om sig sjelf till ständerna vid 1560 års riksdag. Sub-kriptionsanmälan. Språkläraren hr J. W:m Wennerberg inbjuder allmänheten till subskription på ett verk, som torde bli en välkommen hjelpreda för mången och desto heldre bör kunna få stor spridning, som ett dylikt hittills saknats hos oss, neml.: Lexikon öfver de vigtigaste engelska synonymerna, med förklaringar och exempel jemte Svenskt och Engelskt Register. Arbetet utkommer från trycket i Augusti månad och priset å detsamma blir rdr 2: 50 pr exemplar. Wenersborgs teater. De tre strömarnes sällskap har afslutat sin särdeles förmånliga sejour i Jönköping och anländt till Wenersborg, hvarest första spektaklet är annonseradt att gifvas som i morgon. Seglationen å Wenern. I Åmåls W:d för i Onsdags skrifves följande, som ej låter särdeles godt för den nu öppnade ångbåtsfarten inåt landet: De ångbåtar som gå på denna linie annonsera nu sina tillämnade resor från Göteborg hit upp, men huruvida de vid den tiden kunna komma in till vår hamn, torde väl hufvudsakligast bero på väder och vind de närmaste dagarne, ty att för mindre ångbåtar forcera den 12 tums tjocka och starka isen som betäcker hela Åmålsviken lärer väl bli omöjligt. Gående personer passera dagligen öfver viken å isen, hvilken de senaste veckorna icke mycket försvagats. Glatstjorden och öfrige stora vattendrag å segelleden till Arvika äro äfvenledes betäckta med stark is.