budd dlu9LI ÖUUrDCYOICTuIILICH RJOIUGC Hd Stol 1010UCIS i deras leder, att de måste draga sig tillbaka öfver bron. På samma sätt var det, då Versaillestrupper na tagit bron och sökte att rycka upp genom Neuillyallen, en väl underhållen gevarseld från de närbelägna husen, som dref dem tillbaka. Man hoppas derför, att, äfven om vallgördeln kring Paris genombrytes, kampen skall kunna med framgång underhållas genom en väl ordnad, envis gatustrid. De extrema kommunisterna, hvilka kanske finna, att de strida med ett halsjern kring nacken, förklara ifrigt, att de af inga omståndigheter skola förmås att ingå på fred, så länge Versaillespartiet fortsätter anfallet. Flera medlemmar af kommunen anförde sjelfva de artilleriförstärkningar som idag på e. m. fördes till Maillotporten och uppmanade trupperna att slås till sista man. Den moraliska verkan af detta exempel på personligt mod var mycket stor. Den ihärdigt fientliga hållningen hos Versaillesregeringen, har utan tvifvel förskaffat den många bittra fiender bland dem som förut ej voro beredda till väpnadt motstånd och som ifrigt ogillade anfallet på Versailles. Utbredningen af denna känsla har försvagat fredspartiet, hvilket ej erhöll tillåtelse att afhålla dess till igår afton å Börsen tillamnade möte. Kommunen hotade med att i nödfall förhindra detsamma med våld. De förhindrade äfven kyrkorna, som eljest å Fredagsaftnarne äro öfverfyllda, från att öppnas; nästan alla pastorerna hafva blifvit fängslade. Man tror att många bland dem skola komma att anses som gisslan, å hvilka hämnd skall tagas i händelse ännu flera kommunistfångar skjutas. Denna hämnd säges redan hafva tagit sin början å Versaillesfångar som togos i gårdagens strid. Ilaktnivgarne af personer som misstänkas vara afvogt sinnade mot kommunen ökas stundligen. Tidn. Rappel, som representerar de moderata kommunisterna, protesterar mot de nyligen tillämpade anklagelse-akterna såsom despotiska och olagliga. Den omnämner med tillfredsställelse såsom ett godt tidens tecken en högtidlig ceremoni som i går förehades af några kommunistbataljoner medelst offentligt uppbrännande af en guillotin. En långvarig kanonad har underhållits i dag mellan fästet Issy och batterierna vid Chatillon. Gevärselden var ringare än vanligt, men en sammandrabbning emotsågs dock i dag på e. m. genom anfall å Maillot-porten och Pomt du Jour Åtskilliga äro likväl af den mening att det är Versaillesregeringens politik att uppskjuta anfallet och låta kommunisterna göra ända på sin ammunition. — Inga bref eller tidningar hafva erhållits i dag. Man hyste i går mycken fruktan för att Nordjernbanans station skulle komma att tillstängas, men bantågen afgå såsom förut. För fransmän är det mycket vanskligt att lemna Paris, men ännu hittills ha inga hinder mött för främlingar att hitkomma eller afresa. För att upphetsa stämningen i Paris, bar kommunens verkställande komite berättat, att regeringen i Versailles låtit skjuta de fångar, som föllo i dess händer, och bland dessa föregifna offer för reaktionen nämnas särskilt de 8. k. generalerna Duval och Henry. Det kan dock anses för helt naturligt, att så ej förhöll sig. Nu meddelas det också, att Duval föll i striden och att Henry ännu är vid lif. Denne Henry, som spelat en mycket verksam roll i Paris, har ställts inför rätta i Versailles, och af berättelsen om det första förhöret erfar man, att det är en helt ung man om 23 år, som egnat sig åt målarekonsten, men ännu icke hunnit längre än till kopior efter andra taflor. På den militära banan gick han desto hastigare framåt. Då domaren tillspordo honom om hans befattning, svarade han: Chef de legion. Thiers boning har varit nära att bli plundrad med dess rika samling af taflor och andra konstsaker. Sjelfva Rochefort har sökt upphetsa pöbeln dertill, i det han skrifvit i sin tidning: Hr Thiers har vid Place S:t Georges ett präktigt hus, som är fullt med konstverk af alla slag. Hr Picard eger i Paris, som han så skamligt öfvergifvit, tre hus, hvilka inbringa honom en ofantlig hyresinkomst, och hr Jules Favre bebor vid Rue dAmsterdam ett mycket slösaktigt inredt hus, som tillhör honom sjelf. Hvad skulle väl dessa tre husegande statsmän säga, om befolkningen i Paris besvarade deras förödelseverk med att rifva ner deras hus, om man för hvarje byggnad i Courbevoie, som träffas af en granat, slete ett stycke mur ned från palatset vid Place S:t Georges eller trån praktbyggnaden vid Rue dAmsterdam? Den 10:de telegraferades det från Paris till Times: Många kyrkor äro stängda. Kommunalrådet har förbjudit ringning med klockor. Ett stort antal bomber har i dag fallit ned på Paris gator i de vestliga qvarteren. Det turkiska beskickningshotellet har blifvit skadadt. Kommunalrådets verkställande komitö har beslutat uppförandet af nya barrikader. Genom ett nytt dekret har värnepligten utsträckts från det 19:de till och med det 40:de året. General Cluseret, krigsminister, förordar den största enkelhet i unitormer. — Alla invalider och krymplingar ha fått lölte om lifstidspension från 300 till 1200 fres. Till Daily Telegraph meddelas, att general Bergerets nya stab vägrar att erkänna den nye öfverbefälbafvaren general Dombrowsky. Mac Mahon har nu af Thiers officielt utnämnts till öfverbefälhafvare ötver Versaillesarwån. De sörsta insurgerade nationalgardister, som fördes sångna till Versailles, gjorde ett ytterst obehagligt intryck på innevånarne i denna stad. Aldrig förr, säger inrikesministern Picard i en proklamation, har pöbeldemagogien företett så råa och djuriska ansigten för de rättskaffna hvilka ock blesvo ytterst nedslagna öfver denna anblick. I anledning af dessa ord skrifver Rochefort, som nu rider fritt spärr med sitt skandalblad: Då den tjocke Ernest Picard gick på jagt efter röster till lagstiftande kåren, tvekade han icke om att kasta sig i stoftet för dessa råa och djuriska ansigten. Det är tydligt, att nationalgardisterna, hvilka i tre dagar stridt med gendarmer och polissergeanter, efter det de förut under en hemsk belägring lefvat i fem månader af svart bröd utan något sofvel, icke kunna ha ett så friskt utseende och en så majestätisk fetma som hr Picard, hvilken uppbar en mycket stor lön såsom medlem af den nationala försvarsregeringen och spelade på börsen såsom utgifvare af Electeur libre. Då de kräk, som ligga på landet i Versailles, anställa moraliska betraktelser, kommer man ovilkorligen till att tänka 2592 2— en