månad hålla tvenne föreläsningar i Uddevalla. Uddevalla pastorats folkmängd d. 31 sistl. Dec. uppgick till 9717, deraf 4549 manoch i 5168 qvinkön. Wenersborgs ensk. banks delegare hade i Fredags bolagsstämma under öfverstelöjtn. C. E. C. Kuylenstjernas ordförandeskap. Vi ha i ett föregående nummer meddelat ett utdrag ur revisionsberättelsen, och beslöt stämman att utdelningen for året skulle ske i enlighet med revisorernas förslag och således utgå med 7 4, af nettovinsten. Af hvad som i ötrigt vid stämman förekom nämna vi, att till ombud vid det sammanträde, som med delegerade från rikets ensk. banker kommer att d. 17 Maj ega rum här i. Göteborg, utsågs landskamreraren Ryding med häradsh. Hessle till suppleant. — Hrr Hegardt, Brun och Ehrengranat återvaldes till ledamöter i centralstyrelsen; och förre ledamöterna vid afdelniugskontoren i Uddevalta, Ulricehamn och Alingsås återvaldes jemväl. — Till kontrollanter vid expeditions-kontoret å Trollhättan utsågos hrr Holm, Svensson; och Olsson. Till revisorer af löpande årets räkenskaper valdes hrr ötverstelöjtn. C. E. C. Kuylenstjerna, O. W. Söllscher och fil. d:r L. J. Wersander. Jenny Lind-Goldschmidt. En läng tid hade förflutit sedan vi hört vår ofvannämnda berömda landsmaniona omtalas, när vi nyligen i engelska tidnigar såg henne omnämnd såsom vittne i en rättegång, hvilken blitvit anhängiggjord af hennes man, hr Otto Goldschmidt. I den amerikanska pressen har nemligen vid flera tillfällen uppgifvits att Goldschmidt skulle hafva alldeles forstört den kolossala förmögenhet, hans hustru förde i boet, på spel och andra extravaganser; att skilsmessa i följd deraf egt rum mellan makarne, samt att Jenny Lind numera måste försörja sig genom undervisning i musik. Denna historia blef reproducerad af trenne Londonertidningar, af hvilka Public Opmion är den förnämsta, och i anleumng deraf instämde nu Goldschmidt de boktryckare, på hvilkas officiner dessa tidningar tryckas, med anklagelse för kalumni samt med yrkande af skadestånd. Det var i Thoradags, d. 30 Mars, som målet utagerades insör rätten i London, i hvilken sir Alex. Cockburn presiderade. På kärandens sida uppträdde utom tvenne advokater, hrr Pollock och Tnesiger, the Sollicitor General, sir John Coleridge, hvilken i ett utförligt föredrag vältaligt utvecklade käromålet. Bland de många vittnen, som hördes i fråga om makarpes samlif, finnas många bekanta namn, och bland åhörarne i den tatt fyllda salen bemärktes åtskilliga medlemmar af Londons finare societet. Sedan Sir Coleridge slutat sitt föredrag, uppkallades Jenny Lind att aflägga vivtneswål och fick ester det omständliga sätt, hvarpå rättegångar i England utföras, afgifva en redogörelse som utgjorde en historia öfver makarnes äktenskap. Man fann af denna bl. a. att de år 1862 i Wimbledon uppförde åt sig den boning, i hvilken de ännu bo qvar; att de ega trenne barn tillsamman och att äldste sonen just står i begrepp att begitva sig till akademien i Oxford. Liksom rättens utslag innefattade en glänsande upprättelse för de beskyllningar, som riktats mot deras inbördes lif, på samma sätt var det som Jenny Lind hade att anföra i hög grad till fördel tör hennes make. Det framgick häraf att förord blitvit upprättadt innan åktenskapet ingicks, men att br Goldschmidt genom sin forvaltning af benaes egendom lyckats uppbringa förmögenbeten till nära dubbelt af dess ursprungliga belopp. Hon vitsordade vidare att deras samlit vore lyckl gt, och detta liksom enkelheten och bortovaron af allt extravagant i hennes mans lemadsvanor bekräftades ytterligare at de umgängesvänner till familjen, hvilka äfven kallades till vittnen i saken. Slutligen förhördes hr Goldschmidt sjelf i fråga om de omtalade extravaganserna. Det visade sig härvid att han så htet är spelare att han icke ens spelar biljard eller whist samt att hans vanor äro så enkla att han icke ens beständigt håller sig ridhäst och att han ej heller röker cigarrer. Etter dessa upplysningar drog juryn sig tillbaka för att öfverlagga, och gick dess verdict ut på en skadeersättumg af 750 från hvardera af de tvenne samt 500 från den tredje af de instämde boktryckarne Det är således en hel liten förmögenhet, 2000 L, som blef kr Goldschmidt tilldömd genom detta utslag; men då ändamålet med processen ju var upprättelse åt hans goda namn, men icke ytterligare förökning at makarnes redan fördubblade förmögenhet, torde man förmodligen snart tå ertara att denna summa blitvit anslagen till något välgörande eller annars allmänt ändamål. Vacker afskedshelsning. Af telegram i gårdagens tidn. innemtas, att chefen för Wesigotadals reg:te frih. L. E. Posse beviljats afsked från nämnda sin besattning. Wenersb. läns tidn. yttrar med anledning häraf: Nedslående skall denna underrättelse verka på hela regementet. Frih. Posse, som är född 1813 in-i gick som officer vid Vestgötadals reg:te 1835 och avancerade graderna igenom till chef vid samma reg:te, hvartill han utnämndes 1864. Under 1858 års i storlåger på Axevalla förde han i egenskap af regementsbefalhafvare Westgötadals reg:te och dekorerades midsommarafton samma år med S:t Olafsorden, sedan han några år förut erhållit Svärdsorden. Örverste Posse har dessutom af regementets osficerskår erhållit det hedrande uppdraget att som representant för regementet deltaga i armåebefälets sammankomster i Stockholm rorande armens pensionsinrättning. Samtidigt med löjtnanten, skalden W. v. Braun var trih. Posse regementsadjutant under några