Från Utlandet. Ett af våra gårdagstelegram säger, att hr Thiers förklarat å den lagliga franska regeringens vågnar, att denna icke gått in på den kompromiss, som blifvit antagen mellan de deputerade och mairerna tör Paris å ena sidan samt den upproriska centralkomitån å den andra. De förra ha således handlat utan nationaltörsamlingens och regeringens medgitvande, hvilket bär vittne om, aw Paris är mera uteslutande än någonsin i upprorets händer och att detta senare mer och mer vinner terräng. Det är således sannt, att man i Versailles hängitver sig åt föreställningar om en snar splittring mellan upprorsledarne och att man hari hemtar anledning till att fortfarande dröja med en krafwtveckling mot den upproriska hutvudstaden. Det torde kunna hända, att hon misstagit sig, och förfärande hemskt reser sig socialismens spöke i bakgrunden, färdigt till nya blodsdop och plundringar. Ingen regering i ve lden är, såsom vi veta, mojlig utan penningar. Den revolutionära kom tån i Hövel de Ville fann vid sitt tillträde till makten icke en vitten i kontanter uvi regeringens kassor. Vid törsta tecken till fara flyttades skattkammarens behallningar och franska bankens kontanta medel från Paris till Versailles, der de ännu äro qvar. Centralkomitön kom nästan alldeles medellös till väldet. Några små behållningar af arbetareföreningarnes fonder 810 10 till dess törtogande, men de-sa voro snart torslösade. Den sann skattkammaren tom och banken borta. Men den miste ha penningar, och nödvändigheten af att tillfredsställa detta första behof är alltjemt den kritiska punkten i hela dea närvarande ställn ngen. Komitöns hrr ledamöter kunna anstalla reqvismioner bos bodegare och hokare efter sina germaniska sienders föredöme. De kunva hälla på några dagar med alt upptaga lån hos kapitalister och bankirer. Men de skola förr eller senare nödgas att gå aunu längre eller, om de afgå efter valen till kommunalvalen, de som tölja dem i makten, ty denna i sig sjelf allt oaktadt olagliga makt måste stödja sig på massan, hvilken skall städse fordra att bli mättad af sina sjoltvalda ledare, färdig att å er nedslunga dem från maktens höjder, om de förneka den afgud, 8 m upphöjt dem, den så ofta missbrukade beteckungen solkets röst. Hufvudstadens Bamiliga burgna qvarter skola kanske först bemsalla åt plundringens hemska Moloch, och ohyggliga scener skola möjligen då följa.