Revolutionsdramat i Paris. Vi äro i tillfälle att redan nu kunna meddela en följd af korrespondenser ang. de blodiga bändelser i Paris, hvilka nu så plöts ligt börjat taga i anspråk allmänhetens uppmärksamhet. Så skrifves till Times: Paris d. 18 Mars. Det kan vara föga tvifvel underkastadt, att det starka understöd, som hr Thiers erhåällit af nationalförsamlingens slertal, bör i hög grad tillskrifvas den politik, som han djerft tillkännagaf, att han och hans kolleger voro beredda att iakttaga i hänsyn till det oroliga och upproriska tillståndet i Paris. Om ordningen allvarsamt störes, sade den verkställande maktens chef, så räkna på vår ifver att vilja med den yttersta energi återställa den; vi underhandla icke med upproret; detta har aldrig varit min vana här i lifvet, åsigter hvilka emottogos med högljudda hurrarop af högern, som af dem förmåddes att bifalla församlingens förflyttande till en plats så nära Paris som Versailles, i tanke att dess närvaro kunde gifva en för kraftiga åtgärder hugad regering det moraliska understöd, som en sådan politix kunde kräfva. I enlighet med detta åt församtingen gifna löfte var regeringens första åtgärd att aflagsna den forne polisprefekten och hans substitut i Paris samt ersätta dessa herrar med general VaJentin, och det beslöts derefter, att ett försök skulle i går natt guras, för. att öfverraska vakten vid Place Royale och taga der uppställda kanoner i besittning.