SväarK uAldGdvIHIUGS uAILHHUISGAIUV17TLÅ 0 S:t Antoine genom Rivoligatan. för att förena sig med de upproriska på Vendomeplatsen. örverallt slås allarm, för att samla det ordningsälskande nationalgardet och kalla det under vapen. Alla butiker äro stängda, och bestörtning råder öfverallt. Man befarar, att en sammanstötning skall i afton uppstå mellan de upproriska och den ordningsälskande delen af nationalgardet. De upproriska ha besatt husen omkring Hötel de Ville. Tuilerieportarne äro stängda. — Kl. Se. m. Amiral Saisset, som stod i spetsen för den fredliga demonstrationen på Vendömeplatsen, var föremål för flera angrepp. Sedan kl. 4 ha gevärssalvor hörta. Öfverallt slås generalmarsch. Öffrens antal är betydligt. Det säges, att pöbeln massakrerat general Raphael, flera deputerade för Paris och flera mairer. En ny proklamation af centralkomitån bekräftar öppet, att de upproriska presenterat anvisningar i franska banken till ett belopp af 1 mill. fres, hvilka blefvo betalta. — Flera tidningar ha förlagt sina tryckerier till Versailles. Versailles d. 22:dre. Vid nationalförsamlingens sammanträde i dag föreslog ett utskott, att man skulle förklara de af centralkomitäön utskrifna valen till municipalråd i Paris för ogiltiga. Inrikesministern Picard inlemnade ett lagförslag om val af municipalråd i allmänhel, hvilkas medlemmar skola utses för en tid af tre år. Hvarje arrondissement skall välja tre medlemmar. Lagen af Juli 1848 skall tillsvidare gälla för valet at mairerna i Paris. Församlingen beslöt, att förslaget skulle snabbt afgöras. Favre fick härpå ordet och yttrade: En beklaglig händelse har inträffat, som ökar de olyckor, af hvilka Frankrike hemsökes. Jag har från det tyska kansliet mottagit följande depesch: -Jag har den äran att underrätta eder em, att de händelser, som nyligen timat i Paris, nästan göra det omöjligt att utföra den afslutade konventionen, eller åtminstone icke lemna någon säkerhet härför, eftersom öfverbefälet öfver vår arme utanför Paris vägras tillåtelse att närma sig våra linier framför de af oss besatta fästena, och dessutom de i Pantin förstörda telegrafledningarne borde varit i ordningsatta inom 24 timmar. På grund häraf skall staden Paris bli behandlad som fiende, om den fortfarande vidtager åtgärder, de der strida emot fredspreliminärerna. Sådana steg skola göra det, att de af oss besatta fästena gifva eld. Jag (Favre) har svarat, att upproret, som f. n. spelar herre i Paris, blott är en öfverrumpling, utförd af några enskilda upprorsmän. Regeringen skall undertrycka upproret, och att hon icke gjort det genast kommer sij deraf, att hon velat undvika blodsutgjutelse. Hva angår afbrottet i telegrafledningarne i Pantin, beklagar regeringen, att hon ej är i tillfälle att genast afhjelpa det; hon skall dock straxt gifva mairerna nödiga underrättelser, och dessa skola göra allt, hvad de i detta hänseende kunna. Inrikesministern Picard sade sig hafva ålagt prefekterna öfverallt i landsorten att konfiskera den i Paris utkommande officiela tidningen, eftersom den i Versailles utgifna Journal Officiel är den enda lagliga (oentralkomitön i Paris återigen säger motsatsen och konfiskerar Journal Officiel från Versailles). — D. 23 Mars: Besälhafvaren öfver trupperna i Bretagne har inrapporterat till härvarande regering, att en ansenlig truppstyrka är sammandragen i Le Mans, för att i nödfall kunna skynda till undsättning vid ordningens återupprättande i Paris. Den 1:sta brigaden har lemnat Laval och väntas till Le Mans. För erhållandet af närmare upplysningar om händelsernas utveckling i Paris hänvisa vi till nedanstående bref derifrän. Om mordet på generalerna Thomas och Lecomte innehåller .Gauloisföljande berättelse: General Lecomte blef gripen uppe på Montmarres höjder. Han gick i spetsen för sina trupper och fördes till Chäteau-Rouge. General Clment Thomas, som var civilt klädd, igenkändes och greps i hörnet af Rue Marie-Antoniette; äfven han fördes till posten Chåteau-Rouge. Fram mot kl. 4 fördes båda generalerna till Rue des Rosiers n:o 6, hvarest några Jiniesoldater, garibaldister och åtskilliga andra personer befunno sig. Sedan man för syns skull ransakat och dömt, släpades de bort i en saflägsen del af en trädgård, der man band dem tillsammans och kastade dem vid en mur. Försök till invänningar gjordes. En garibaldisk officer gick upp i husets första våning, hvarifrån han begärde, att general Thomas skulle dömas af krigsrätt och att man skulle låta sig åtnöjas med att hålla honom häktad. Officerens stämma öfverröstades af skrik och rop, och innan han ännu lemnat fönstret, jjöd den första salvan af omkring 10 skott. Lecomte dödades ögonblickligen af en kula, som träffade honom bakom örat. General Thomas hade icke träffats, och tio skott aflossades åter. Han blef dock endast sårad och utropade: Nidingar!4 Vid den tredje salvan fick han slutligen banesåret. Klockan var då 45. Marinlöjtnanten de Montebello och hr Duvil, de båda generalernas adjutanter, hvilka blifvit tillfångatagna å Rue des Martyrs, blefro kl. 4 e. m. förda till Rue des Rosiers n:o 6. Två timmar derefter återfingo de likväl båda sin frihet, sedan komiten försäkrat dem, att den varit helt och hället ur stånd till att förebygga generalernas afrättning. Deras lik funnos ännu kl. 6 på efterm. vid Rue des Rosiers. Revolutionsdramat i Paris. Vi io i tillfälle att redan nu kunna meddela en följd af korrespondenser ang. de blodiga bändelser i Paris, hvilka nu så plöts ligt börjat taga i anspråk allmänhetens uppmärksamhet. Så skrifves till Times: Paris d. 18 Mars. Det kan vara föga tvifvel underkastadt, att det starka understöd, som hr Thiers erhåällit af nationalförsamlingens slertal, bör i hög grad tillskrifvas den politik, som han djerft tillkännagaf, att han och hans kolleger voro beredda att iakttaga i hänsyn