Ae 1 11491L 171J) BÅL IVÖI, ALL päuauk 1011141— landen redan varat flera dagar. General Aurelles de Paladine är ytterst välkommen här; men orostiftarne äro icke särdeles belåtna med denna utnämning, som de söka använda till att ytterligare upphetsa hopen. Felix Pyat predikar insubordination i sin tidning le Vengeur. Ilan erinrar nationalgardet, att det icke är den passiva lydnadens bar-, utan nationen i vapen och att det icke behöfver bekymra sig om befallningar af en chef, som det icke sjelf utvalt. Inrikesministern Picard har i dag inträffat härstädes och man hoppas, att hans närvaro skall vara signalen till ett bättre tillstånd. Ierr von Bismarcks flyttning från Versailles. (Korresp. till Times.) Versailles d. 6 Mars. KI. 11 i dag skall grefve Bismarck afresa med allt sitt pick och pack och sin tjenstemannastab till Berlin. IIan kom hit såsom ett konungarikes kansler; han återvänder såsom ett kejsardömes. Huset n:o 14, Rue de Provence, Versailles, hvilket tillhör m:me Joså, skall bli historiskt. Statsman må tala om Brysseltreden, men hela verlden skall kalla fredsverket d. 25 Februari för Versaillerfreden. Man skall utan tvifvel strömma hit från alla verldens kanter, för att se den anspråkslösa boning, i hvilken gretive Bismarck i sin unitorm, omgitven af sekreterare med svärd vid sidan, handnade affärerna under så många manader, der han samtalade med de besokande vid ett bord upplyst at ljus, instuckna i buteljhalsarne, vid hvilket ätven hans tjenstemän i utrikesministeriet sutto i vederbörlig ordning, der arbetet då och då afbröts af tumultet vid utfallen och kanonbraket — en märklig plats då man kommer att tänka derpå. Det rum, i hvilket fredsförget undertecknades, skall troligen bli helt och hållet förandradt, ty fransmianen äro opraktiska(:) och ha ej blick för affärer(:); men någon fiffig amerikanare kan bli m:me Josts hyresgäst och göra god vinst derpå. Så tror den store kansleren sjelf. Den flick kan visas, der han slutligen rasade, tills hrr Thiers och Favre utropade: Signons!, och undertecknade. Bordet, stolarne, bläckplumparne, allt är intressant nu, men skall bli det ännu mera. Dock finnes det personer, hvilka, fria genom slutet på den tyska occupationen, betrakta dylika saker med helt andra ögon, än den nyfikne och spörjande främlingen. Värdinnorna t. ex. Så måste den store grefven undergå en mönstring, hvilken kom hans kind att blekna och hans blick att försagd sänkas, ty de lleats, som begåtts mot ameublements och mobiliers i n:o 14, äro icke märkbara. Soldater hade bott i uthusen och gretven hade haft vakter och ordonnanser och tjenare till hälften soldater och en fullständig jägare i stället för den franska tjenareklassens finhaudade Phyllis. Derför uppsökte m:me Jos( lejonet i dess håla och begärde ersättning eller reparation. Jernhandlaren inkom med en räkning för ringklockor, som uppsatts i huset. Grefven, som både kan leta ut en provins och ett fel i en jernhandlares räkning, protesterade. Tror ni, sade han, kutt jag tänker taga klockorna med mig? Nej. När jag reser, skola klockorna förblifva qvar, der de behordes, och egaren af huset får betala er för hvad ni gjort. Men när värdinnan infann sig hos kansleren, hade han att utstå en nästan lika svår dust som med de franska modehandlarne. Se bara på mattorna och det här illa handter-de bordet! — M:me, ni kunde fått er ett kompan. soldater, och i hvilket tillstånd skulle ert hus då La varit? — Ja, men se bara hvilken skada man förorsakat mig, monsieur. Jag slapp visserligen soldater, men det skall kosta flera hundrade fres att reparera huset. — Men, m:me ert hus är en hel förmögenhet; förändra ingeuting; låt det vara alldeles sådant som det är, och amerikanarne skola trängas, för att se hvar fredsfördraget undertecknades, och ni skall alltid förtjena så mycket på att visa edra rum?. Det sinnes andra, nu bortresande hyresgäster, hvilka ej skola lemna en så betydande inkomst i skadesersättning. Med grefve Bismarck resa hrr Abeken, Bucher och von Keudall jemte andra medlemmar at det kejserl. utrikesministeriet. De skola tilibringa denna natt i Lagny och derpå fara i morgon med extratåg till Berlin — i det grefve Bismarck sålunda undviker eller går miste om revyen öfver värtembergarne och sachsarne, hvilka kejsären skall inspektera i morgon i villiers-sur-Marne. Han dinerade i prefekturen i går afton, och det säges, att han alltid mår illa efter mötet med ett antal af de tyska prinsarne, hvilka tränga sig på honom och komma med frågor, som äro svåra att besvara. Det finnes nu få af dem qvar i Versailles. En allmän utflyttning pågår, och värdinnorna börja åter utötva sitt välde. De klaga öfver sönderslagna speglar och möbler eller förstörda tapeter eller andra handlingar af vandalism; men hvartill tjenar det? Ar icke kriget en tillåtelse för den starke att göra hvad han behagar med den svage? Kronprinsen atreser i morgon kl. 7 trån Les Ombrages och upplöser sitt högqvarter, men hans stabschet och flera af stabens andra tjenstemän måste stanna qvar, för att närvara vid utförandet af den militära öfverenskommelsen angående utrymningen och återbesättandet. 0. du menskliga fåfänga! Man skulle tro, att det icke finnes mycket, som en tysk kunde ha önkat sig i Juli 1870, hvilket Februari och Mars 1871 icke sett uppfyldt. Men jag mäste höra ett högt missnöje från folkhären. Man är icke belåten med Paris besättande af trupperna. Det berättas, att kejsaren finner sig hafva blifvit Åkuggad. Hade han vetat. att hans soldater endast skulle bli insläppta i Paris på nåde och instutvade i ett qvarter för sig sjelfva, så skulle han aldrig stått fast dervid. Det var aldrig hans mening, att de skulle bevakas af franska trupper, innestängda af barrikader i ett slags fängelse! Besättandet var ett ytterligt fel i en mening, en mycket bitter missräkning i en annan. Militarcheferna, som ej tycka om Bismarck, påstå, att denna del af konventionen uppgjorts af honom för att komma splittring åstad mellan dem och deras soldater. Revyen i morgon är ämnad att vara ett slags tröst för wärtembergarne och sachsarne. hvilka ej kunde komma in i Paris. honungen-kejsaren skall endast stanna kort tidiFerridres. Krouprinsen skall fara till Meaux och sannolikt blir ett hof samladt i Reims för några dagar. Eftersom jag tror, att verket med att samla denna ofanlliga armö och bortföra de stora förråderna skall vara af stort intresse, så föredrager jag att stanna här framför att följa i de kongl. och kejserl. soldaters kölvatten, som nu återvända till ett tacksamt fädernesland. ——— Conti och Nationalforsamlingen. Jules Claretie har fran Bordeaux skrifvit följande rader till S öcle avgående nationalförsamlingens utseende i det ögonblick, då Conti sökte att taga ordet till förmån för kejar NA AAA.