Fran kiksdagen. Andra Kammaren hade i Tisdags afton ammanträde, derunder denna kammare wan an——— — SKR — — — irkningsvärda öfverläggningar biföll tö jande af M:t begärda och af Första kammaren redan förut eviljade Anslag till vägoch brobyggnader, sjösänkningar m. m. nemligen till anläggmng af nya eller förbättring af backiga eller eljest mindre goda vägar 150,000 rår, nläggning mellan Lycksele och Wilhelmina cyrkobyar i Westerbottens Jan 106,700 rår, för unlerstödjande af mindre hamuoch brobyggnader samt upprensning af åar 20,000 rdr, för tillökning at vägbrytaren utanför Wisby hamn 130,000 rdr, till understödjande af sådana myrutdikningar och vattenaftappningar inom Norrland samt Stora Kopparbergs län och 4 härader i Wermland, som företrädesvis afse att förminska frostländigheten, och för befrämjande af utdikningar och vattenaftappningar af sanka trakter och sjöar till beredande af odlingsbar mark inom rikets södra och mellersta län, hvarförutom kammaren jemväl afslog åtskilliga af enskilda motionärer begärda men at statsutskottet afstyrkta anslag för otvannämnda ändamål. Vidare godkände kammaren statsutskottets memorial, med forslag till allmänna vilkor och stadganden i afseende på de statsbidrag, som under denna riksdag beviljas för väganlaggningar och vägförbättringar, prooch hamnbyggnader samt sjösänkningar och andra vattenaftappningstöretag. Andra kammaren törehade likaledes till behandling statsutskottets utlåtande angående kiksgåldskontorets förvaltning under den tid, som förflutit sedan början af 1870 års riksdag. Utan anmärkningsvärd diskussion godkändes utskottets samtliga utlåtanden, i hvilka utskottet tillstyrker, att de af revisorerna gjorda anmärkningarne ej måtte till någon riksdagens åtgärd föranleda. Uti åttonde punkten hade utskottet hemställt, att riksdagen behagade uti underdånig skrifvelse hos K. M:t anhålla, det K. M:t täcktes låta tillställa fullmäktige i riksgäldskontoret antingen ett tryckt exemplar eller en bestyrkt afskrifi af alla sådana berättelser, som fr. 0. m. innev. år varda till civil-departementet insända, rörande de jernvägsbolags förvaltning oeh räkenskaper, hvilka utaf staten erhållit eller hädanefter erhålla låneunderstöd och uti hvilkas revisioner staten eger att genom ombud deltaga. Sedan statsrådet Bergström emellertid upplyst, att en dylik anordning som den nu föreslagna redan under innevarande år blifvit vidtagen afslogs utskottets förslag. Slutligen beviljades riksgäldskontorots fullmäktige full decharge för kontorets förvaltning under ofvannämnda tid. Passageraretrafiken å statens jernrägar. Hr flierta hade motionerat om åtskilliga ändringar i nu gällande passagerareatgift samt om inrättande af en 4:de klass vagnar, och det tillfälliga utskottet hemställt, att kammaren för sin del måtte besluta, det riksdagen ingår till K. M:t med underdanig anhållan om utarbetande af ny passageraretarisk för statens jernvägar, grundad på höjning af lil:e klassens afgitt till 30 öre pr mil. För bifall hartill talade, förutom utskottets ordförande, hr Åstrand, afven hrr Petter Andersson, Sahlström, Abr. Rundbäck, Uhr och Rylander, af hvilka dock de tre sistnämnde önskade vissa förändringar i sjelfva det fortskaffningssätt, som för närvarande tillämpas. Så föreslog hr Rundbäck, att äfven bland 3:äje klassens vagnar borde finnas särskilda fruntimmerskupeer, så att den qvinliga blygsamhetskänslan icke behofde såras af de plumpa samtal, som föras mellan de druckna passagerare, man ofta påträftar i dessa vagnar. Genom förhojningen beskattade man dessutom icke endast den fatugare delen at befolkningen, ty erfarenheten visar huru de ifrågavarande vognarne begagnas af personer ur alla klasser. Hr Uhr ville, att tvenne pris skulle bestämmas för dessa vagnar, det ena 30 öre och det andra 25 öre. Mången skulle gifva ut sin femöring för att få åka i litet hyggligare sällskap, och det mål, hr Rundbäck åsyttat, vunnes afven härigenom. Mr Rylander önskade att till utskottets förslag måtte läggas orden -då dessa vagnar medfölja snalltåg, hvarigenom en länge erkand brist afhjelptes. För afslag åter talade hrr Sven Andreasson, Granlund, Sv. Nilsson i Esperöd, Per Nilsson i Kulnult, Forssbeck, Olof Olsson och Jöns Pehrson, de fleste på den grund, att förhöjningen hufvudsakligast skulle drabba den fattigare delen af landets invånare, samt att man åtminstone borde på samma gång höja priset på de båda andra klasserna. IIrr Granlund och Foörssbeck framhöllo särskildt vådan af konkurrens med vattenkommunikationerna, och hr Granlund visade genom sifferuppgifter huru man redan nu lika hastigt, men till battre pris, kunde fåraas på ångbåtar. Utskottets ordförande bemötte dessa anmärkningar, dervid åberopande främmande länders passageraretaxor, samt upplyste tillika, att det var genom en ren slump som prisen blitvii satta tlll respektive 25, 50 och 75 öre i stället för 30, 45 och 60 öre. Genom votering bifölls utskottets förslag med 102 ja mot 60. nej. Urr Gunna Jonas Jonasson reserverade sig mot kammarens beslut. Beviljande af läånerätt i manusahturdiskonten å fabriker för artiliciela gödningsämnen. IIr Olof Larsson hade väckt motion derom, at i k. M:ts d. 8 Febr. 1844 förnyade nåd. reglement —