ärtade anordningar. Besynnerligt nog, och betecknande för de fredliga tyskarne, går genom de preussiska tidningarne liksom en klagan öfver, att man altståt ifrån Beltort. Köln. Zeit. säger dock, att Belfort är franskt och derföre icke skulle vara någon vinst. Fastän förut emot Metz införlitning med Tyskland, antager bladet den dock nu. Framgången korrumperar. De ledande transka männens hopp, att tyskarne skulle uppgifva det narraktiga begä ret efter att intåga i Paris, om fredspreliminärerna snabbt antogos i Bordeaux, gäckades som bekant, fastän England ifrigt lade sig emellan, för att förmå tyskarnes ledande män att afstå ifrån denna fordran. Det tillskritves lock Englands uppträdande, att den tyska militärdemonstrationen bief så inskränkt som den blef. Om intäget telegraferas sfrånj Paris till -Daily Telegraph under d. 1 d:s: Då det preussiska infanteriet närmade sig Triumfbågen, mottogs det med hvisslingar och stoj af den packade folkmassan och med lefverop för Frankrike och republiken. IIusarerna och dragonerna rensade då gatorna. Efter det en del af trupperna marscherat genom triumfbågen, red Bismarck (som således velat fröjda sig vid denna anblick) tillbaka, han såg frisk, men uppr rd ut. Soldaterna marscherade vidare under besfål af hertigen af Sachsen-Coburg-Gotha (han saknas då aldrig vid högdramatiska tillfällen) och mottogos öfverallt med rop och skri. Det var isynnerhet mot ulanerna och bairarne, som man lade i dagen sitt hat. Fönstren voro nästan öfverallt tillslutna, och något egentligt störande af lugnet egde icke rum. Då kavalleriet skickades fram, försvunno de skrikande hoparne. I ett annat telegram trån Paris af samma dag berättas: Vid preussarnes intåg företöllo följande episoder: Flera kompanier af nationalgardet marscherade i morse mot förstäderna i afsigt att angripa preussarne men blefvo uppehållna af det vid Madelei :ekyrkan uppställda nationalgardet. Efter en lång ordvexling drogo sig kompanierna tillbaka. Vid Montmartre och Belleville hade barrikader uppförts. Boulevarderna och hufvudgatorna voro under dagens lopp uppfyllda med en menniskomassa, som under dyster tystnad äsåg intåget; fram mot aftonen hade solkskockningen ansenligt minskats. Alla offentliga byggnader och större butiker voro tillslutna. Tyskarne förblefvo under natten, påföljande dagen och ännu en natt i Paris, lägrade å Elyseiska Fälten, Trocaderon och närgränsande trakt. Men redan d. 3:dje, efter utvexlandet af ratificationerna af fredspreliminärerna, anträdde de åter sitt uttåg. En stor menniskomassa hade samlats, för att åse detta skådespel, och höll sig tyst, tills de sista afdelningarne skulle passera Triumfbågen, då några skott afskötos ur hopen och ett starkt nvisslande och buller följde. En styrka ulaner gjorde helt om och rensade gatorna, hvarefter uttåget lugnt försiggick. I Boulognerskogen höll kejsar Wilhelm vid middagstiden revy med öfver hundratusen man, hvilket militära skådespel skall hafva högligen fröjdat hans sinne. Hvarken kejsar Wilhelm eller han son ha besökt Paris, Ännu samma dag började de indragna parisertidningarne att åter utkomma och nan var redan i färd med att törstöra barrikaderna i lörstäderna, under det militärmyndigheterna voro strängt sysselsatta med ut hemförlofva mobilgardister, hvilkas armar såväl behöfvas på landet för vårarbetena. Rom och Jesuiterna. Mal HTIT. da halens olenifuna ifrån PAm