IIIUL SIH 0CI10gCunuCt. — 914181 AMI Å0 111 71152 alsigten med den begärda förhöjningen hade varit att om möjligt vinna en rättelse i det nu rådande oefterrättlighetstillståndet. Statsutskottets förslag blef af Kamrarha bifallet. 9:de punkten angående anslag för osficerares anställande i utländsk krigstjenst. I Audra kammaren begärdes ordet af hr Mankell, som törordade anslagets beviljande men gjorde dock åtskilliga erinringar mot det sätt, hvarpå det sor närvarande utdelas, hvilket åter gaf hr krigsministern anledning påminna om de stora loford, som kommit de nuvarande innehafvarna af dessa anslag till del från de respektiva länder, i hvilkas armåer de tjenstgöra. Denna likasom 10:e punkten, om anslag för skarpskytterasendet, mötte intet motstånd i Första kammaren, ej heller i Andra kammaren. Hr Törntelt endast yttrade något om att anslaget för den stora pris-kjutningen i Stockholm borde fördelas på föreningarna i landet. 11:e punkten, ang. anslag till fält-artillerimateriel, gaf inom Andra kammaren anledning till en längre diskussion, i hvilken å ena sidan uppträdde hrr Mankell, Liss Olof Larsson, Hierta och Lyttkens m. fl., ehuru med sinsemellan något skilda yrkanden, gående derpå ut, att den ena riksdagen icke egde rat binda händerna på en kommande, genom att bevilja anslag för att delvis utgå under loppet af flera år. De af dem yttrade åsigter bemöttes at grefvarne Posse och Sparre och hrr Adlersparre, Per Nilsson i Espö, Key, Palander, Granlund, Mannerskantz, Rundgren, Ribbing, Sjöberg m. fl., hvilka genom flera exempel visade, att riksdagen egde denna rätt. I femtonde punkten hade utskottet hemställt, att riksdagen måtte anhålla att, för den händelse numera skulle vara afsedt att i vidsträcktare mån än hittills grunda landets försvar på befästningar, K. M:t då täcktes. om möjligt, till nästkommande riksdag framlägga fullstandig plan tör rikets befåstningsväsende, sådant det kan vara afsedt att bringas till verkställighet. Denna hemställan afslogs i Första kammaren utan votering. Afslaget yrkades och motiverades af hrr statsrådet frih. Lejonhufvud. af Klint och grefve Hamilton, hvilka anförde att en dylik skrifvelse vore alldeles obehöflig och ej kunde leda till något resultat. I Andra kammaren uppsted ätven om denna punkt en diskussion, föranledd af hr krigsministerns anhällande, att utskottets hemställan icke måtte at Kammaren bifallas, då de närmast förestående befastningsarbetena toge alla krafter i anspråk och icke tilläte utarbetandet af några vidlyftigare planer och kostnadsforslag för framtida befästningar. Mot honom uppträdde grefve Posse och hr Carl Ifvarsson. Kammaren biföll utskottets förslag, hvilket dock genom Första kammarens beslut torde förfallit. Härmed atslöts för förmiddagen Kammarens förhandlingar. Första kammaren har, utom ofvannämnda punkter, bitallit de tillstyrkta anslaget för Karlsborgs. Waxholms och Karlskronas befästningar samt skulle i Lördags afton fortsätta öfverläggningen från 15 punkten, om anslag till anläggning af depot och befästningar i Norrland, hvilket stats-utskottet afstyrkt. Till statsrevisor har Första kammaren val friherre David Stjernerona med 47 röster. Statsrådet Bredberg afl mnade vid början at Lördagens sammanträden i begge kamrarne följande k. propositioner: 1. angående afsöndring af jord från mönsterskrifvarebostället Gösslunda Knektegården vid Vestgöta-Dals regemente till skolhusplan och planteringsland för Gosslunda församlings folkskola; 2. angående betrielse för timmermannen Ander: Johnsson från honom ådömd ersättningsskyldighe: för skadad proviant; 3. i fråga om skattefrihet för kapellpredikantsbostället i Malå församling af Vesterbottens län; och 4, i fråga om upphörande af statsverkets magasins-, spanmålsoch brödbakningsrörelse i lauusorten. Utskottens verksamhet. Konstitutions-utskottet har, efter verkftäld granskniag at de sedan sistlidne riksnags bör jan och intill början at innevarange i statsråde sorda protokoll, tilikannagifvit, att utskottet nhvarken funnit skäl att mot ngon statsrådets ledamot till lämpa 105 S regeringstormen eller ansett anledning förekomma att framstalla någon avmarkning pi grund af stadgande i 107 at samma srund. ag. Samma utskott har, i anledning af dels K. Mitproposition om äudring i 72 regeringstormen, del: ock hr Jöns Rundabäcko motion i samma ämne — med afstyrka de af denna motion — Lemställt, a: den at K. M:t föreslagna ändringen at namnugrundlagsparagraf, hvarigenom orden: Riksdagel allena eger rätt att genom banken utgifva sedla som för mynt i riket må erkännas. Dessa seula skola, vid anfordran, etter deras lydelse at banker med silfver inlösas skulle utgå måtte antagas at hr la till vidare grundlagsen ig behandling. — Re servationer äro afgitna at friherrarne Koskull, Bonu och Åkerhjelm samt hr Faxe (emot en del at mo tiveringen), urr Ehrenborg, Ljunggren, Per Nilsso: och Åke Andersson-. Samma utskott har afstyrkt hr P. M. Gunnars sons m tion om den änuring uti 23 riksdagsoro ningen, att riksdassmanna-arvode icke må utgå fö: den tid riksdagsman åtnjuter ledighet från riksdagsgöromälen. Statsutskottet har i afgifvet utlätande angående reag ering at utgifterna under riksstatens sjunu hufvudutel, iunefattande anslagen till fi ansdepartementet, hemstallt bl. a.: att förslagsanslaget til postverket mätte bestämmas till 2.250.000 rdr; — att K. M:ts förslag om upptagande i riksstaten at telegrafverkets inkomster och utgifter måtte af riks dagen godkännas; att den till riksdagens godkännande tramlagda utgiftsstaten icke måtte bifallas; men att till K. M:ts disposition måtte för nämnda verk uppföras ett reservationsanslag af 740,000 rdr; att riksdagen måtte medgifva, 1. att de öiverskott som å samma medel möjligen kunna uppstå, må al K. M:t för telegrafverkets behof disponeras; och 2. att till bestridande af sådana telegrafverkets oförutsedde utgifter, som för uppfyliande af traktatsenliga förbindelser kunna erfordras, K. M:t må, i händelse att verkets egna medel dertill icke lemna tillgång, ega att i rik-galdskontoret utbekomma förskott till belopp af högst 150,000 rur; samt att riksdagen viu anmälan at dessa beslut måtte anhålla, det K. M:t täcktes taga frågan em postoch telegrafverkens förening under förnyad ompröfning samt för riksdagen framlägga det förslag, som af frågans utredning kan föranledas; — att förslagsanslaget till tull verket måtte bestämmas till 1,980,000 rdr; — att hr Liss Olof Larssons motion om indragning afkgl. teaterns statsanslag måtte lemnas utan afseende; — att riksdagen mätte till inköp för statens räkning af dramatiska teaterhuset bevilja det af K. M:t äskade belopp af 270.000 rdr samt deraf nu anvisa 180,000 rdr att utgå med hälften under innev. år och hältten under år 1872; — att till granskning inom kam markollegium af nya jordeböcker måtte för år 1872 anvisas ett extra anslag af 15,000 rdr; — att til skogsinstitutet måtte för samma år anvisas 13, 100 rdr; samt att till bestridande af utgifter för kolonien St Barthelemv måtte nå extra stat hevilias et. mm LS on -—