dust tal tolkade Jubilärens förtjenster mom såväl societetslifvet som sällskapet P. B. under den tid af mer än ett halft sekel han tillhört detta samhälle, samt huru han under sin militära tjenstetid var afhållen af underhatvande såväl som kamrater. Tal. visade, huru en fattig yngling, utgången ifrån den torftiga hyddan, kan genom försakelse, arbete och omtanka svinga sig upp till en hedrande plats i samhället. Många vackra episoder ur hr majorens framfarna lif törekommo i detta föredrag, som jag skulle önska att här i sin helhet kunna återgitva. På talet följde åter sång, och till sist dracks jubilärens skål, dervid han under en marsch bars på sina ordensbröders axlar kring salen. IIr major kEriesson är ännu vid den vigör, att man snarare anser honom vara vid 40 än 70 år. Oväder. Från Warberg skrifves d. 25 Febr. Wåderleken har varit högst ostadig noder sednare hälften af denna vecka. Natten till i Thorsdags blåste det upp till en väldsam storm, hvilken uppnådde sin största styrka och raseri kl. 8—9 i Thorsdags morgon. Flera olyckor timade derunder; smärre kojor och uthus m. m. kullvräktes, lastade vagnar kullstjelptes, tak bortfördes och tegelpannor regnade ned från husen. En person blåste ned i hamnbassinen; de flesta, som voro ute vid denna tid, blåste omkull eller vräktes mot husväggarne. Det var verkligen lifsfara att gå ut, särdeles som gatorna dertill voro isbevickta. Det märkligaste var dock, att fram på Thorsdags-eftermiddagen blef det fullkomligt stilla lugnt, så att den ymniga snö, hvilken mellan kl. 7—9 på aftonen nedkom, föll fullkomligt jemnt; man kände ej en fläkt -— och detta efter det den våldsammaste storm rasat några timmar förut. I går föll ett ymnigt regn, hvarjemte stormen under natten till gårdagen tog upp sig och fortfor under största delen af gårdagen. Från Halmstad heter det under d. 24 d:s: En fruktansvärd storm rasade sistlidne Thorsdags natt i staden och dess omnejd. Takpannorna och takryggningarne dansade på sina ställen ned. En stor del fönster å h. v. sockerfabrik blåste ut. Några dagars sådan väderlek till, och Nissan skall vara befriadt från is och sjöfarten åror öppen. Svensk frivillig. N. D. A. har emottagit ett bref från löjtn. Beyerlieb, hvari han meddelar, att han den 5 December på morgonen blef tillfångatagen och förd till Ludvigsberg i Wäctemberg, der han behandlas utmärkt väl. Det har förut stått omnämndt i tidningarne att såväl löjtn. Beyerlieb som sergeant Elgström skulle vara försvunna efter det tre dagar långa elaget vid Orlöans. Detta bret lugnar farhågorna rörande löjtn. Beyerliebs öde. Hvad sergeant Elgström beträffar vet löjtn. B. intet om hans öde sedan d. 4 Dec. på eftermiddagen, då han träffade Elgström oskadd. I. andtbruksriksdagen. IIushållningssällskapens ombud bade i Fredags sitt tredje sammanträda i Stockholm, dervid hufvudsakligen följande förekom: Först upplästes det utlåtande, komiterade i anledning af hr De Marcs motion om mötenas hållande endast hvart tredje år afgifvit. och hvari denna förändring blifvit törordad med bibehållande af een nuvarande tiden för mötenas början. Denna komiterades hemställan blef äfven, utan att underkastas diskussion, af ombuden godkänd. Deremot yttrade sig flera af ombuden beträffande komiterades, i anledning af grefve Sparres motion om er till slöjdskicklighetens befrämJande bland befolkningen afgifna utlåtande, hvari föreslås: att. hu! velse till khushallni till befordran af husslöjdsalst understöd bid Iskapens ombud ville i skrifskapen hemställa, att desse e af slöjdskicklighet, samt atsättning er, dels måtte medverka, och genom , till allmännare införande bland undervisningsäumnen i folkskolan, af ritkonst, äfvensom till bibringande åt ungdomen af de första grunderna af bandarbete, vare sig genom inrättande af slojdskolor i förening med folkskolorna, eller annorledes: dels, med den kännedom, hushällningssällskapen hvar för sig ega om tillgång på personer, som, med förvärfvad i i vissa näringsgrenar, förena förmägan att meddela densamma, ville, antingen af tillgängliga medel bekosta sådan undervisning åt den fullvuxna befolkningen, eller, i saknad at tillgång dertill, hos landtbruksakademien anmäla sådana personer till erhållande af statsanslag, mot förbindelse att meddela undervisning i vissa slöjder; dels sludligen bidraga till anordnandet, å lampliga orter, samt deribijand exempelvis större jernvågsstationer af utsäljningslokaler för ortens industrioch husslöjdalster. Då hr Asker önskade veta hvilka de två län vore, der, enligt komiterades utlåtande, slöjdundervisning vore förenad med folkskoleundervisningen, under förmenande, att dessa län borde i skrifvelsen uppgifvas, lemnade grefve Sparre upplysning derom, att dessa län voro Stockholms och Elfsborgs, hvarjemte flera af ombuden omnämnde buru med ifrågavarande sak närmare förhölle sig inom deras respektive orter, samt uttalade sina åsigter beträffande komiterades förslag. Komiterades förslag förordades af hrr grefve Sparre, Odelberg, Almqvist, frih. Tersmeden, Arrhenius, Mannerskantz, v Ehrenheim, Asker oeh ÅSplund, af hvilka dock några föreslogo mer och mindre vidlyftiga redaktionsförändringar. Man uttryckte på denna sidan den åsigt, att några timmars undervisning i folkskolan i ett eller annat handtverk kkulle göra undervisningen i de vanliga skolämnena så mycket mera fruktbringande — en erfarenhet, som, enligt hvad grefve Sparre upplyste, gjorts på flera ställen i södra Tyskland Barnens föräldrar och målsmän, hvilka nu klaga öfver, att barnen i folkskolan få läsa för mycket romaner — med romaner förstå de allt annat än katekesen —, skulle få större förtroende för folkskolan, om undervisning i d derstädes meddelades. Barnen sjelfva skulle derigenom hemta större nytta af sin skolgång, genom hvilken de alltför otta atvänjas från arbete. Under skoltiden äro nämligen nu barnen uteslutande upptagna med läsning, ning och räkning och deras håg afvanjes derigenom från handarbete, ett förhållande, som ej kan vara annat än för dem skadligt. Det vore så mycket mera skäl att göra något i förevarande hänseende, som svenska allmogen i allmänheten besitter särdeles framstående anhandaslöjd, något, hvarpå man i alla pro