oss me T ankrke. 1 d:t vi under alla prolsur orupblizt bevarat vår trohet mot det gemensamma såderneslandet. Frankrike kan ej öfvergifva dem, som icke vilja ski lia, ifrån det. Nat onalförsamlingen, som framgått ur den allmänna rösträtt. n, kan icke sjelf medgitva fordringar, som söröda en hel belolknings nationalitet. Hvad nationalförsandingen omöjligen kan finna sig uti, det kan Europa å sin sda iännu mindre godkänna. Europa kan icke gura sig till medbrottsling i dossa attentaler, kan icke tillåta en nation att bli behandlad som en boskapshjord. En fred, som ern nom landafträdelse, skall icke bli varaktig; den skall på sin höjd kunna betraktas som en tilltällig vapenhvila, på hvilken ett natt krig snart skall följa Hvad oas Blsassare och Lothringar beträffar, så äro vi beredda alt ånyo börja kriget. Och i desto högre grad anse vi lerlör hvarje fördrag. omröstnivg e ler yI biscit ogiltigt, som medför Elsas och Lothringens skiljand e från Frankrike. Vi proklame era vår rätt till att förbli förenade med Frankrike och skola uppfylla vår pligt att försvara vår ära och vår värdighet. Euer uppläsandet af denna förklaring besvor Keller sina kolleger att genom sitt votum sätta den moraliska makten mot våldets makt samt proklamera Elkas och Lothringens okränkbara förening med Frankrike. Isluet af sitt tal sade han: Vi räcka eder handen; neken oås icke edert allmänna bifall. Då flertalet inom församlingen tycktes hugade att till följande dag uppskjnta förhandlingarne, tog Thiers till ordet och sade, att det nu gällde, huruvida kammaren ville g sva underhandlarne bindande fullmakter eller medgifva dem full underhandling-farhet. Han sade sig af innersta hjerta dela Kellers känslor Det var under närvarande allvarsamma förhållanden nödvändigt, att kammaren fattade det enda beslut, som öfverensstämde med dess värdighet. Icke följande dag, utan genast borde kammaren diskutera frågan och utiala sig deröfver. Kammaren borde icke förskansa sig bakom den regering, som den nu skulle bilda. Det var nödvändigt, att den i medvetandet om sin rätt och sitt ansvar, sjelf fattade ett beslut; den måste veta, hvad den sje!l ville. IIvad mig angår, tillade han, å är jag, Bom egnat hela mitt lif åt mitt fadernesland, fortfarande villig att visa denna min tillgifvanhet i handling. Men kammaren måste alghra frågan. Låtom oss straxt sammanträda i utskotten och uttala vår mening genast, men icke efter 24 timmar! — Predidenten Gråry bragte nu Thiers förslag under omröstning; der antogs. — Då församlingen åter sammanträdde in pleno, förklarade utskotten, såsom ofvan sagts, att de, uttalande sina sympatier för befolkningen i Elsas och Lothringen, öfverlemnade afgörandet åt fredsunderhandlarne. — Thiers, som måst aflägsna sig, tackade i en skrifvelse församlingen för dess visade förtroende. Deputeraden Keller är född år 1828 i Wissembonrg (dep. IIaut-Rhin) af en mycket ansedd och inflytelserik familj i Elsas. Är 1857 valdes han i sin hemort till medlem af lagstittande försanlingen, der han snart kom i opposition mot regeringens poli itik. Vid valen 1863 föll han igenom, men år 1869 segrade ban åter med stor majoritet. Han är en ansedd historisk och filosofisk författare. . Thiers utsett till ministrar, finnas några för den stora allmänheten mindre bekanta namn. IIandelsministern heter Lambrecht. IIan var medlem at den förra log-titando församlingen och brukade ritta vid sidan af Thiers, der han röstade med den moderata oppositionan. IIan är född år 1819 och har förskaffat sig ett namn som utmärkt ingeniör. Är 1863 uppträdde han som oppositionskandidat i departementet Nord och segrade i valkampen med c:a 1000 rösters majoritet öfver sin officiele motståndare. I Januari 1870 erbjöd regeringen honom befattning som prefekt i nämnde departement, hviken han likväl al2lg. Sjöministern Pot h uan örut af telegrafen förvrängts) var ander kejsardömet kontre-amiral och medlem af amiralitetstråået; under kriget kommenderado han en afdelning ef flottan vid sranska vestkusten. Ministern för de allmänna arcy, är fransk baron och tillhör en mistisk familj från dep. Gard, ler en följd af år varit medlemar (hans nam gammal i der han u genvoralrädet. Uader Ludvig Filips regering utmärkto han sig genom sin opposition mot Guizot och genom ett besök, han aflade hos grefven al Chambord i London. Är 1848 var han. medlem konstituerande församlingen och uttalade 8 för republiken såsom ett försöks. ller st atskuppen å år 1851 trädde Larcy tillbaka till priva lifvet. År 1863 uppträdde ban som ophnositionskandidat i Gard departem., men besegrades af den olsiciele kandidaten Vid valen 1569 dukade han äfrenledes under för den otsicirla kandidaten. Larey har verkat som advokat och medarbetare i flera tidr; han har dessutom skrifvit åtskilliga politiska broschyrer och ett större historisk verk: De politiska hvältningarne i Frankrike? Rochofort skall i nationalförsamlingen ha föreslagit familjen Bonapartes uteslutande från den franska tronen. Gambetta har mottagit valet såsom represemant för Strasbourg, för att i nationalförsamlingen föra Elsas talan. I republikanska venstern i nämnda —— METTRIBETRÄSS — — — hh:zUzgnnn — —