3) Ihjelosning. 2) Förbränning. ?) Uvaraf 6 på Fö oo — ror naturligtvis ännu på slutligt afgörande i S:t Petersburg. Den stränga vintern har anställt förödelser bland hjortarne på Ottenby och enl. hvad tidn. Kalmar från trovärdig person hört uppgifvas, lära icke mindre än tolf af de äldre hjortarne hittats döda. Under sådant förhållande är det högst troligt, att större delen af ungdjuren icke kunnat uthärda kölden. En skollärare vid namn Per Bergström har natten till d. 22 sistl. Januari frusit ihjel i närbeten af Bertnäs by inom Piteå landsförsamling. Enl. hvad man tror sig veta hade han på morgonen d. 21 begifvit sig i något ärende på c:a 3. mils afstånd från hans hem, derifrån han fortsatte sin väg till Kopparnäs by, hvarest han hållit examen med skolbarnen. Omkr. kl. 2 på e. m. begaf han sig till fots till Piteå och anträdde återfärden derifrån på natten mellan 11 och 12, äfvenledes till fots, sedan han förgäfves sökt skaffa sig åkdon. Under denna vandring öfverväldigados han af kölden och var då han påträffades i det närmaste ihjelfrusen, så att den hjelp som egnades honom intet kunde uträtta. Den aflidne, som efterlemnar maka och barn, var en god och afhållen lärare. — — BT HPA OA PA Ef — Am Folkmöte om försvarsfrågan hölls i Hudiksvall i Fredags under häradsh. Staaffs ordförandeskap. Till N. Dgl. Alleh. telegraferas rörande detta möte följande: Första frågan: -IIvilka uppoffringar anses svenska folket böra underkasta sig för att åstadkomma ett sådant försvar, att rikets sjelfständighet må på bästa sätt vara värnad? blef efter lång och liflig diskussion enhälligt besvarad eålunda: Svenska folket bör underkasta sig alla för ändamålet nödvändiga uppoffringar, som det förmår bära. Andra frågan: På hvilka allmänna grunder anses ett sådant ordnande bäst och lämpligast åstadkommas: blef efter votering med 64 röster mot 48, sedan många bortgått, på följande sätt besvarad: Försvarsväsendet bör fortfarande grundas på nuvarande beväringen och indelningsverket, detta utsträckt genom revision af den oroterade jorden. Mötet fortgick från kl. 3 till 139 e. m. Stadens fiskerskap var talrikt närvarande, men landtboarne voro fåtaliga i anseende till yrväder. Suspenderad. Stadssiskalen i Skösde C. A. W. v. Ehrenheim, hvilken vid en månadsmarknad i sjol af torgbesökande uppburit en olaglig afgift, hvilken han benämnt platspenningar, samt dessutom gjort sig saker till handlingar, de der gifva vid handen, att v. Ehrenheim hvarken i tjensten eller eljest ådagalagt så oklanderligt upptörande, som det honom i egenskap af offentlig tjensteman åledat, har för 3:ne månader, fr. o. m. d. 1 nästk. Mars, dömts att vara skild frän utöfvandet af stadsfiskalstjensten i Sköfde. IIO0K och dufva. I Ups. P:n läses följande. En stortjuf och mördare, som en längre tid fritt och obehindradt så att säga midt för myndigheternas näsa huserat här i staden, blef helt nyligen gripen på bar gerning och sitter nu slagen i bojor, afbidande sin dom. Det var nemligen en — hök, som en längre tid satt skräck uti vår stads dufvor, i det han helt oförmodadt kastat sig öfver de intet ondt anande djuren, litet emellan knipande sig en stek. Dufvorna nere vid Physiologicum, dagligen förföljda at den fräcka bofven, höllo sig, ju mera deras antal förminskades, på sin vakt, och blefvo så mycket som möjligt hemma. Höken, som stundom kretsade omkring dufslaget, stundom hvilade i en stor ek, lurande på att någon stackars dufva skulle våga sig ut, det de dock visligen aktade sig för, blef, då han fick vänta förgäfves, slutligen otålig, knallade sig utan vidare omständigheter in i dufvornas bo, utvalde en, i hvilken han slog sina långa klor, och stod just färdig att retirera med sitt sköna byte, då han derifrån hindrades af institutionens vaktmästare, som grep honom. Såsom en för nämnda institution värdefull individ blef han slagen i bojor, och får nu, bidande en säker död, trösta sig med att hafva fallit i sådana händer, som, på samma gång de utan barmhertighet låta honom undfå sina gerningars rätta lön, förstå att använda honom i vetenskapens tjenst. a mm mm — me Et DD — Hedersgåfva. Vår i Minchen vistande utmärkte historiemålare, grefve v. Rosen hade förlidet år fått uppdrag af konstföreningen att etsa en prisplansch öfver något ämne i svenska historien, hvilken plansch, föreställande Thure Jönsson, återvändande trån riksmötet 1527, sedan utdelades till konstföreningens ledamöter. Till föreningens stora belåtenhet fullgjorde han uppdraget, och föreningen visade honom den uppmärksamheten att ställa några exemplar af denna lyckliga etsning till hans disposition. Ett exemplar af densamma har grefve Rosen tillsändt den gamle författaren at Svenska Folkets Sagohäfder A. A. Afzelius med påskrift: En enkel hyllning åt författaren af Svenska Folkets Sagohäfder, hvilken skänkt historiomälaren så stort nöje och så mycken nytta under hans forskning i fäderneslandets historia. Afliden veteran. Ännu en af vårt fäderneslands gamla försvarare har samlats till sina fäder, neml. landtvärnsmannen Olof Munter i Ryggskog, Loos socken af Stora Kopparbergs län, hvilken i förra månaden afled vid fyllda 81 års ålder. Han var medi sälttåget met Norge 1814. SERENA ———