ÅH9ÅrdkKrärter Ull lands och jag behöfver knappast anbetalla dem till edert omsorgsfulla och opartiska ölvervägande. Jag hoppas, att det stora intresse, som för ögonblicket sammanknyter sig med utlandets angelägenheter och militära frågor, icke väsentligt skall svika den energi, som I hittils hatven användt på arbetet till en allmän förbättring af vår inre lagstittning. Jag riktar på nytt eder uppmärksamhet på flera törslag, som jag vid sista mötet önskade se eder förelagea, men som tiden den gången, sedan I behanulat ares hufvudangelägenheter, icke tillät eder afsluta. Jag hänvisar hufvudsakligen på lagtorslagen om edens aflaggande vid universiteten i Oxtord och Cambridge, om de kyrkliga rättigheterna och ett närmare bestammande af arbetaretöreningarnes befogenhet (the disabilities of trade combinations), om underoch öfveträtterna, om ordnanuet af ue kommunala afgitterna samt utskänkningen af starka urycker. Då den undersökning, som vederbörande i underhuset har företagit, nu är fullåndad, skall jag vid törsta tillfälle förelägga er ett törslag om hemlig omröstning. I Skotland emotser man med ifver afgöranuet at irågan om den elementara undervisningen. Denna del af landet har isynnerhet kraf på parlamentets välvilliga ötvervägande af frågan om de ungas uppfostran i skolan i nationel riktning och på en nationel basis. Jag hoppas, att året icke skall förgå, utan att I hafven atgjort denna fråga med att stadfästa en rättsenlig och verksam lag. Förhållandena i Irland med hänsyn till agrariska förbrytelser ha i allmänhet bildat en tillfreusstallande motsats till landets tillstånd föregående vinter; men smärtsamma nndantag ha likväl egt rum om ock undantagsvis. För att bereda de bästa resultat af de två sista sessionernas stora lagarbeten, hvilka nyligen trädt i kraft, och som på ett direkt och tryckande sätt lägga beslag på alla samhällsklassers uppmärksamhet, är en lugn period önsklig, och jag har derför ansett för klokast att under nuvarande omständigheter underlåta att föreslå eder diskussionen af någon politisk fråga, som kan förmodas bli anledning till nya och allvarliga tvister i detta land. De bördor, hvilka åligga eder som nationens och vårt gamla, vidsträckta rikes stora rådförsamling, äro och måste länge fortfara att vara tunga; men I arbeten för ett land, hvars lagar och institutioner ha bestått tidens pröfningar och hvars folk, med dem innerligt förenade och önskande deras bibehållande, skall förena sig med sin suverän om att nedkalla den högstes nåd och bistånd öfver alla edra företag. Stämningen i Tyskland. (Bref från en dansk resande). Minchen d. 27 Jan. Under hela vagen hit från Bryssel erbjöd isynnerhet Mainz en den mest brokiga tafla at vår krigiska tid. I de öfriga kejserliga tyska vasallstater och provinser vi genomreste, rådde visserligen ett lags liflig stämning öfver de famosa tilldragelserua, men en allvarlig ettertanke och mörka aningar om framtiden märktes ofta under liflighetens utbrott. I Mainz sågo vi endast qvinnor, gubbar, baru och soldater. Utanför fästningsverken är ett barackläger upprättadt, der omkring 30,000 transmän framslapa sin ömkliga tillvaro; tills nära slutet af sistlidne December månad bodde de i tält, men eftersom antalet dagligen ökades, upprättas nu i Siegburg vid Köln ett likadant läger för 6000 fångar. Framför tyghuset lago ofantliga staplar af kanonkulor. Afuelningar af preussisk militär marscherade från alla håll och i alla riktningar till jernbanstationerna. stora hopar af franska fångar i luggslitna, trasiga uniformer, eller iklädda gamla ylleskjortor, hvilka nastan dolde de fordom så berömda röda pantalon3erna och gåfvo dem utseende af lasaroner, dretvos under bevakning genom gatorna som boskapshjordar och man vågade icke tilltala dem; preussiska argus5gon bevakade hvarje resande och i Meiningen egde 1 denna månad ett törsök rum, att förleda fångarne till ett djerft streck, som kostade blod. Hvad som isynnerhet gjorde ett gripande intryck var att se nundradetal af dessa fångar i samma uniform, hvars barare för ett halft år sedan ansägs för verldens bästa och tappraste soluater, hugga upp isen, sopa zatorna och ödmjukt träda åt sidan uå deras högfärdiga besegrare passerade förbi. Schillerplatsen erbjöd en egendomlig aublick: högvakten på ena sidan hvarest nåsra hundraue bajonetter glimmade i vintersolstrålarna; på andra sidan det stora lasarettet med den välbekanta flaggan. I ena hältten af denna stora bygnad vårdades de sårade, och i den andra voro fönsterna uppslagne, emedan, som man verättade, salarna der voro upptagna af sjuka, af uvilka flera dogo hvarje natt. Midt på platsen står Schillers vackra byst; skalden, som håller en uppslagen bok i handen, synes med sin drömmande blick otverskåda platsen, hvimlet af militär ar alla vapenslag, mellan hvilka rödbyxorua smyga sig fram eller eskorteras genom trängseln under suäsor, samt skränande och jublande soldater, hvilka skockas kring öloch vintörsaljarne och med gevär på axeln och glas i hand berätta elier eftertrakta nyheter. Det synes den trämmande åskådaren, som om skaluen har just hemtar stoff till och i samma ögonblick nedskrifver sin dramatiska dikt Wallensteins lägerJag såg en ung vacker flicka komma ut från lasarettet; hon smög sig nära intill ett aldrigt fruntimmer och syntes med stirrande och förtviflade blickar rakna gatstenarne; hon kom sannolikt trän en kär dödsbädd. Bland betolkningen herrskade en betryckt stamning; under tystnad och slöa blickar betraktade den krigsfängarne och de jublande segerherrarne. Kring de uppslagna krigskungörelserna samlades enuast militarer, hvilka laste och kommenterade berättelserna. Vid table dhotem hörde jag ett tyskt fruntimmer säga i halft skamtande, halii bitter ton: Nu måste alla vi unga flickor bli barmhertighetssystrar. Vi ha inga uisigter att bli giftaÄfven här i Munchen märkes en allvarsam stämning midt under jublet och vetolkningen är tydligt delad i partier för och emot. Bairarne voro för ett halft år sedan hättiga motståndare till det preussiska systemet; men deras tyska patriotism togs med vald och först småningom börjaue de få upp ögonen för hvad som föregår och buru dyrt segerlagrarne stå dem. At ett helt annat intresse än jör ett halft år sedan är det nu att taga plats vid table dböten i Hötel des quatre saisons vid Maximiliangatan och lyssna till samtalen; till och med fruntimren politisera och spilla icke ett ord på den under andra törhällanden så intressanta händelsen, att man på stora teatern ger Trolltioyten och att alla biljetterna äro utsålda. Det var töröfrigt två moment, som lifligt debatterades: de baierska truppernas ärofulla och ypperliga deltagande i striden och vid belägringen at Paris. De baierska konvalescenterna at alla vapenslag äro nemligen för några få dagar sedan ånyo afskickade till krigsskådeplatsen, väl utrustade med dubbla sulor i stötlorna, ylleunderkläder och kapschongskappor, samt artilleriet med ny monte tering, som ensamt kostat landet 1,200,000 gulden: mer man ansåg, att dessa tappra soldater, bordt få längre hvilotid sör att stärka sig och vinna nya kratter och att man heldre skulle ha användt denna summa till de många enkornas och faderlösas försörjande. Uvad belägringen af verldstaden angår, var den allmänna meningen den, att grefve Bismarcks vilkor voro måttliga, alltför måttliga och att preustarna on Us a . A 56 a — — fa —