akterluckan, hvilken vår borttagen för att låta ängorna verka på växterna. På detta sätt hemförde K. rika och sällsynta arter från det tropiska växtriket. Noggrann och uppmärksam på allt inom sjömansyrket, upptäckte och upplodade han under en af sina första resor härifrån en grund bank i Östersjön, strax norr om Ölands norra udde, hvarå minsta djupet är 5 famnar, hvilket grunda ställe efter honom i sjökortet uppkallades Knalls grund. Högt aktad bland börsens medlemmar härstädes, men synnerligen af sitt rederi, erhöll han af detta, då han fyllde sitt 50:de år, en stor och präktig svensk flagga at siden, hvilken aldrig hissades å hans fartyg annat än vid särdeles högtidliga tillfällen. År 1859 under en hemresa från Batavia var han i tillsalle att rädda befalhafvare, besättning och passagerare å det i Cardiff hemmahörande skeppet Wolfe, hvilket i sjunkande tillstånd påträffades söder om Afrikas södra kustland. Han landsatte dem i Algoa Bay något öster om Goda Hopps-Udden och erhöll för denna vackra handling af engelska regeringen en dyrbar silfverbeslagen skeppskikare. Först år 1862, vid nära 60 års ålder, upphörde K. med sjömansyrket och ötverlemnade befälet öfver skeppet Elisabeth åt premierlöjtnanten i K. M:ts flotta H. Annerstedt, som då i Oktober månad afseglade härifrän med jernlast till Bombay, en resa, som gaf första uppslaget till de värderika anteckningar om vår jernexport till brittiska Ostindien, som denne befälhafvare sedan låtit komma till allmänhetens kunskap. Några år senare träffades kapten K. af upprepade slagattacker, som påskyndade hans bortgång. Den aflidne, som djupt saknas af efterlefvande enka och fosterdotter, var i sitt redbara lefnadssätt en föresyn för talrika kamrater och vänner.