å så sätt, som skulle det endast varit fråga om ontans guldur, hvilket Eklund visat honom dagen efter mordets begående, men ingalunda om sjelfva egerningen. Eklund bibehöll under ransakningen sin lugna, undergifna hållning, och besvarade med noggrannhet till henue ställda frågor. Hedelin deremot visade sig häftig och uppbrusande och for ut mot Eklund i hårda ord, så att han måste af rätten tillrättavisas. Under gången af ransakningen visade ordföranden för de häktade ett bref till Eklund, som under hans adress blilvit till henne afsändt. Den anonyma brefskrifvaren tycktes deri vilja uppmana Eklund att ej oskyldigt påbörda Hedelin någon delaktighet i Montans mord. Båda de anklagade nekade, att de kände stilen, oaktadt i brefvet uppgafs, att denna skulle vara för Eklund välbekant. Ransakningen uppsköts till annan dag —— Re