Telegrammer BERN d. 2 febr. Enligt telegram till Der Bund egde i går e. m en drabbning rum vid Cbateau de Joux (SS. vid Pontarlier). Jernvägstrasiken mellan Calais och Paris är förenad med de största svårigheter. LONDON d. 3 Pebr. Från Versailles telegraferas under gårdagen till engelska utrikesdepartementet följande: Ingen erhåller tillträde till Paris utom de hvilka redan utsluppit derifrån med franskt pass. Postförbindelsen är blott tillgänglig för öppna bref. Telegrafen mottager endast ossicirlla depescher till befordran. VERSAILLES d. 2 Pebr. (ofsicielt). Direktianerna för de franska jernbanorna, isynnerhet direktionen för jernbanan Rouen-Diepp:, hindra genom bor förande af jeruvägsmaterielen transporten af lisswelel. Tyska armån förser Paris med det nödvändigaste af lifsmedel. I gar erbjöd Bismarck åt Favre att stilleständet skulle utvidgas till att omfatta de sydöstra departementen, efter en demarkationslinic dragen genom dessa departementer till schweituiska gränsen, på det vilkor att Belfort uppgifves mot fritt aflag för dess besättning, — harres svar har änna icke ingått. BRYSSEL d. 2 Febr. Efter meddelande från Lyon till däöpendance belge af d. 30 Jan. har municihalrädet i nåanda stad beslutat inbjuda regerinzaldelningen i Bordeaux att flytta sitt säte till Lyon och der med fördubblad ifver arbeta mot faderueslandets sönderstyckning. LONDON d. 3 rebr. Times innehåller följande telegram, dat. Versailles d 2 dis: Favre har afslagit säväl att sjelf bevista konferensen som ock att utnämna ställföreträdare. — Prins Friedrich Carls högqvarter är i Tours. VERSULLES d 3 Pebr. Generalerna Faidherbe och Dagent ha gjort svårigheter vid utförandet al konventiouen. Be ville icke erkänna demarkationslinien och vägrade att utrymma sins positioner, ehuru tyskarne redan d. 30 Jan. utrym! sina. De tyska generalerna botade då att antalla om utrymning icke hade skett innan den bestämda tiden. Parviserregeringen, som blifvit underrättad härom, telegraferade derefter till de franska generalerna att de genast skulle foga sig i ösverenskommelsen. PEST d. 3 bebr. Mealingsförsöken mellan de bada delegationerna ha blifvit utan resultat, hvarför gemensam omröstning måste ega rum. Ryk tena om att Beust ernar taga afsked vederläggas. BÖRDEAUX d. I Febr. Gambetta har utsärdat en proklamation af hufvudsakligen följande lydelse: Premlingar ha tillfogat oss de grymmaste förolämpningar under kriget och tilldelat oss öfverdrifvet straff för våra villfarelser. Paris har biifvit kufadt genom hunger. I sitt fall lemnar dock bufvudstadea, såsom lön för sina hjeltemodiga ansträngningar, tid åt det öfriga Frankrike att återhemta sig och att bilda landets uvga män till tappra härar. len oss, som ega alla vilkor för att kunna hämna Paris och befria so steriandet, hotar ödet med en ännu större olycka än Pariv sall. ss ovetande undertecknas ett vapenstillestånd, hvilket gilver till pris departementer som äro fria från fiender och hvilket förpligtar oss att under 21 dagar förhålla oss stilla för folkförsamlingens inkallande. bå begäran om underrättelser från Paris anländer intet svar, Ingen af pariserregeringens medlemmar a länder för att mottaga nedläggningen af vår makt. tPrenssen beräknar att vapenstilleståndet skall upplösa de franska armeerna och att Paris fall skall göra den sammanträdande solkförsamlingen modlös och beredd till en förnedrande fred. Vi böra göra Preussens beräkningar om intet; vi böra öfra våra unga soldater, öka energien i vårt försvar; vi böra sammankalla en nationel, republikansk kammare, ej en fegt reaktionär — en kammare, som är villig att afsluta en hedrande, landets integritet tryggande fred, men som tillika är besluten på att fortsätta kriget om ett mord på Frankrike åsyftast, Vi böra ej öfverlemna det ärsda odelade landet i barbarers händer. Hvem skulle dessutom umlerteckua en sådan fred? kj legitimisterna, iy de kämpa under republikens fanor för Frankrikes kungliga jord. kj sönerna till meäborgarne från 1789, hvilka medverkade till att Frankrikes provinser sammanslöto sig till ett helt, Ej städerarbetare, hvilkas patriotism utgör grunden folkfriheten. Ej jordbruksarbetarne, hvilka aldrig sparat sitt blod för att försvara de beslut, som sölsakrat medborgaren eganderält till jorden. Ingen fransman skall underteckna eti så irelöst fördrag, från hvilket fremlingen derför måste afstå, lemnande Frankrike olufradt af olyckan. Vijja vi Jelsve bli starka, skola vi ördraära sremlingarne. Mä vi således cj skygga illb ka för de tyngsta offer. Må vi samlas kring ehublikens fana, fria från svaghet och lidelser. iom oss svära att försvara Frankrike och remubliken P5 BORDEAUN d. 3 Pebr. General Mazare teleryferar från Bourzes d. Iste att general Loisel trakten af Havre icke kunnat tro på någon denarkatjonslisLie utan derföre afxaklar formella orler om att draga sig tilbaka. Corr. Havast medilelar en regeringens combunign., hrari de olyekiiga följderna af vapenI 3 tallestånslet framhållas. Å ena sidan opererade I ic stra armen, å den andra hade 50,000 garibalin ister börjat en diversian i fivndens rygg. Om j Iwet af rörelsen blifvit lika lycklig som bå jan, I; a skule preussarne råkat mellan tvenne eldar. fö inställde östra armåa sina operationer och 4 arihaldi stannade 3 kilometres från Döle, som : N ar nänan utevmdt 1 rr su OM — IN FJ — IA sm AR FA AR AR —