tillvinna sig, något hvarpå trafskstyrelsens uppmärksamhet antagligen blitvit på vederbörligt sätt fästad. Jernbanetrasiken. Borås jernväg har under sistl. året iubringat rdr 127,757: 35, deraf under Dec. månad 12,083: 85, mot resp. 117,277; 98 och 10,623: 68 under år 1869. Krigsvetenskapsakademiens täflingsämnen för år 1871 meddelas i Posttidn. för d. 31 Jan. och äro följande: 1) I hvilket förhållande bör svenska rytteriets styrka stå till de öfriga vapenslagens? 2) Har infanteriets och artilleriets taktik undergått, i följd af de nyare eldvapnens införande, någon sådan förändring, som påkallar införandet at 8. k. bataljons-kanoner, och, om så är förhållandet, hvilka fordringar böra på en sådan kanon ställas? 3) I hvad mån blef, genom införandet af refflade kul-lopp. kanonmaterialets godhet af större betydelse, än förut, såsom vilkor för artillerivapnets tidsenliga beskaftenhet? 4) Kan, vid fält-artilleriet, bakladdningssystemet med enhets-patron tillämpas på någon icke allt för liten kaliber, i ändamål att föröka skjuthastigheten med bibehållande af tillräcklig skottvidd och god sprängverkan? 5) Huru böra permanenta verk ändamålsenligast anordnas i så beskaffad bergig och småbruten mark, som flerestädes i Sverige och särskildt på Stockholms södra sida förekommer? 6) .Hvad fordrar krigskonsten på sin nuvaranståndpunkt af en armes ingeniör-trupper och huruledes kan en sådan fordran inom svenska armen bäst fyllas? 7) Huru böra vridbara jernblinderingar för fästnings-artilleri, lämpade efter olika förhållanden, inrättas ? 8) Afhandling om svenska höjdbildningen. För detta ämne har en af akademiens ledamöter utfäst 30 karoliner, för att dermed öka hennes ris. 9) Huru stor sjukvårdspersonal kan och bör anskaffas vid svenska armåöns försättande på krigsfot och huru borde en sådan ordnas? 10) Hvilka kanoner äro numera de lämpligaste till bestyckning å Sveriges kustfästningar och krigsfartyg? 11) Kunna undervattens-minor, med den utveckling min-systemet nu eger, i väsendtlig mån bidraga till försvaret af våra skärgårdar och inre segelleder, samt huru? 12) Hvad inflytande bör den allmänna värnepligtens vidsträcktare tillämpning komma att utöfva på krigsbildningen? Akademien emottager äfven med nöje skildringar af personliga erfarenheter, vunna under strider och fälttåg i de senasta krigen, och lemnar för öfrigt fritt åt författare att välja ämnen inom krigsvetenskapens särskilda grenar till lands och sjös. — Täflingsskrifter böra före Augusti månads slut till akademiens sekreterare vara insända, försedde med valspråk och förseglade namnsedlar. Skrifter, som gillas, erhålla akademiens medalj i silfver eller guld, allt efter den större omfattning och utmärktare förtjenst de anses ega. Borås telegrafstation har under år 1870 expedierat 4461 telegrammer, mot 3879 år 1869. Från Kristiania skrifves att nationalmusset derstädes sistl. Söndag d. 29 Jan. för företa gången hölls öppet för allmänheten, efter att ha undergått en omtattande reparation, som i hög grad bidragit till att höja effekten af de konstverk, som der förvaras. Den kalla, grå färg, hvarmed väggarne förut voro öfverdragna, har fått ge vika för en både med afseende på målningarne och skulpturerna fördelaktig mörkt rödorun bakgrund. De olika konstverkens uppställning har också undergått betydliga förändringar och har genomförts med bestämd hänsyn till att förekaffa hvarje arbete en så gynnsam dager som möjligt. Afgjutningen af Thorvaldsens Alexanders-fris, som förut var anbragt på en högst otjenlig plats har nu användts till takfris i en af de största salarne. Målningsgalleriet är tillökt med flera nya nummer såsom KK. Bergeliens ypperliga porträtt af sin far, skogslandskap i vinterdrägt af Munthe och ett månskensstycke at Baads: ett stämningsfullt strandparti med vilda, öfverhängande klippor och ett strandadt fartyg i förgrunden. Utställningen på Klingenborg till förmån för fransmännen fortfar att besökas af flera tusen personer dagligen. Morgenbladet klandrar skarpt att man bland dekorationerna anbragt en mängd kejserliga örnar till och med midtibland bysterna af den nuvarande republikens män: Favre, Trochu, Gambetta m. fl. Från Köpenhamn ekrifves att nordiska sesten afven derstädes firades sistl. Måndag. Före den förut omnämnda aftäckningen af en marmorbyst af Orla Lehmann, som hans dotter och måg skänkt till studentföreningen, höll C. Ploug ett gripande föredrag om den store patriotens lif och verksamhet. Efter en kort inledning, hvari tal. antydde det omöjliga i att nu fira en nordisk fest på vanligt sätt, nu då sinnet vore nedtryckt vid tanken på Frankrikes olycka, ville han istället fira denna högtid genom att återkalla miunet af en hädangången, som varit ungdomen kär, efter hvilka ord han afslöjade bysten. Han upprullade derefter en lefvande tafla af Lehmanns ungdoms bedrilt, af hans stora, omfattande verksamhet som politisk ledare. Han började med att ge en skildring at ställningar och förhållanden i Danmark vid slutet at Fredrik VI:s regeringstid och början af Kristian VIII:s, en period, som bildade bakgrunden till hela den aflidnes verksinhet. Ilan skildrade i Ufliga surgar huru L-hmann redan som ung student . 1