och pontiska vetenskaperna). Redaktör af Journal des Savants har han hopat materialier till en mängd artiklar, hvilka han offentliggjort i ÅRevue des deux Mondes, för att utgifva dem i bokform. Det understöd, som ÅJournal des Savants åtnjuter af staten, bestrider således i öfvervägande mån kostnaderna för en privatindustri. Damerna Longuerille, de Sablö, IIautefort och m:me du Grand Cyrus, hvilka finnas i mer än 40 hälten af denna journal). hafva derför skaffat hr Cousin ej blott en ideal tillfredsställelse, statsbudgeten sörjer tvärtom oaflåtligt för den föregifna, oegennyttiga stränghet, som hr Cousin ålägger sig. Men detta synes ej vara klart för honom sjelf. Det ges ej någon diskussion inom kammaren, der han icke anstränger sig att släpa tragorna öfver på det förhatliga politiska området. För hans kolleger är valet svårt, om de skola räcka palmen åt honom eller åt hr de Villemain. Egger (vid akademien för inskrifterna och de sköna konsterna, professor i grekiska litteraturen vid fakulteten, lärare i vältaligheten vid Normalskolan. Värderika kritiska arbeten. Mycket berandrad i komparativa språkstudier.) Föga andlig lyftning, men seg vid arbetet och mycket lärd. Han är mycket misstrogen; dock ötverenstämma hans sjelfständighetsförsåäkringar mycket väl med hans intressen. Grefve Victor Hugo (medlem af franska akademien). Hela bladet är annars oskrifvet. Hase (vid akademien för inskrifterna 0. s. v.) Tysk godmodighet i törening med mycken finhet. Han är städse till hands med citater till händelsernas lof. Ingrås (vid akademien för de sköna konsterna). Idkar sin konst sedan mer än sextio år; är helt och hållet på de rådande förhållandenas sida. Lamartine (vid franska akademien) offentliggör forts. af sina familjetöredrag öfver litteraturen. Han visar sig nästan aldrig i akademien. Han åtnjuter derifrån en pension af 1000 fres, stiftad till tormån för de åtta äldsta medlemmarne och bildad genom ett afdrag af 200 fres, som enl. akademiens statuter kan göras på hvarje medlems lön. Edouard Laboulaye (vid akademien för de sköna vetenskaperna). De fälttåg, som Laboulaye öppnade vid de sista valen under auspicier afJournal des Dbats och Siccle, lemnar måttstocken tör hans politiska åsigter. Han tror på sin politiska roll, men tvekar om att uppfylla de deraf fölJande förpligtelserna. Skrifver regelbundet för Journal des Debats. Philippe Le Bas (akademien för de sköna vetenskaperna) har nyligen författat en liten grekisk dikt, hvars förtjenst bestrides. Han är sedan flera år kejsaren personligen bekant. Ilan befinner sig nu mycket i trångmål i afseende på sina politiska teorler. Littr 6( (akademien för de sköna vetenskaperna), läkare. Arbeten öfver torntidens läkare och isynnerhet öfver Hippokrates. Har förr skrifvit mycket 161 National; hans åsigter äro identiska med denna tidning. Armand Carrs verk utgåtvos af honom. En liflig, men bisarr, genom de humanitära skolornas sallsammaste teorier rubbad ande. Lavergne (akademien för de moraliska och politiska vetenskaperna) arbetar för Revue des deux Mondes. Han tilthör Duchatels parti, hvi ken vid 1848 års revolution förberedde hans val till deputeradekammaren. Mycket verksam i akademien. Mignet (iranska akademien). Hans bästa verk är Franska Revolutionens Historia. Han är mycket hangitven åt pvlitiska lioelser, hvilkas inflytande tyvärr gör sig 1 Institutet gällande genom uess trenne standiga sekreterare, Villemain, Naudet och honom. Michelet (akademien för de moraliska och politiska vetenskaperna). Michelets sista arbeten: -Foglarne och -Insekten, gifva en måttstock för bedom.ndet af hans sulles sällsamma beskaffenhet. ij Man säger, att Micheletis hustru har sin hand med i i uessa arbeten, hvilka i sjeliva verket äro talangens förirringar. I Disir Nisard (franska akademien) är regeringen mycket tillgifven. Hans ställande i spetsen ! för Normalskolan har en viss betydelse för de män, hvilka skola utbreda universitetsunuervisningen. Un-: uer sista åre. (1859) har Nisard skritvit en följd af I välsinuaue artiklar i Patrie. Han uppröres otta st genom sina kamraters animositet, hvilka icke vilja torlata honom hans asigter; man måste uppmuntra 1 honom genom nagon belöning eller på annat sätt. Han har ej någon törmögenhet. I Prins Napoleon fri medlem af de sköna konsternas akademi). Den sida, som skulle vara Ii egnad at hans törtjenster om konsten, är oskrifven, u likasom äfven den på hvilken grefve Nieuwerkirkes namn står. de Sacy (vid franska akademien). Förvaltare I h af Mazariubivlioteket, direktör för Journal des D6f bats. Alluenstund han är en talrik familjs stod, måste han manglaldiga sina närmgskallor. Iutör den I 5 nadvänuighet som hans politiska ställning i Debatsb ålägger honom, och den tillbakadragenhet, som hans I J offentliga betattningar ålagt houom, räddar han sig I I genom ett kompensationss,stem, som bedrager ingen. Fridsam, men svag, låter han sig hantöras af de iuIS lytanden, som omge honom. k Troplong (akauemnien för de moraliska och f politiska vetenskaperna) ar en af vår tids mest fram3 stående skriltstallare. Gretve de Vigny (franska akademien). Försattare till Stello ct Cinq-Mas. Den ringa fram) Y gång, han rönte vid årerupptagandet af Cuatterton r på UComåedie Frangase, har alskrackt honom från denna bana. Han afstär, såger han, från publicum f och invaggar sig i egna idealer. Han föraktar ini trigen oca är alldeles bortkommen då denna gör sig gallande inom kammaren. Han röstar alltiu med ör det litterära partiet. h Ernest Renan (akademien för inskrifterna n och de köna vetenskaperna) är blott tjensteman i ) manuskript-departementet af uet kepserliga biblioteket. Haus bok olver Averrois gjorde honom bekant b är 1852. Renan är ännu ung, mycket bevandrad i s h språkstudier; han skritver med stor talang, menu de larosatser, till hvilka han bekänner sig, ha trambragt en sådan rörelse, att det icke var mojligt för regek ringen att förorda hans kandidatur tor lärostolen i at Colsge de France, der den hebreiska undervisningen h. förlvuer till kommemarier ötver ue heliga bockerna Renan bar kommit in på en farlig väg. Han syns j lämplig att öfvertaga ledningen af en riktig skola, J O och finner behag i att spela en roll. Han är medet lem af redaktionen för Revue Germanique, hvilD ken, upprättad för kort tid sedan, söker att förbättra b den tyska materialismen. Renan har gitt sig med lottern till målaren Ary Scheffer. Walton (akademien för de sköna konsterna). D Under inflytandet af djupt religiösa åsigter vill han, I hi i motsats till Renan, genom den historiska vetenskan pen stärka den kristna trosbekännelsen. Han har utI szifvit ett arbete öfver Jesu lefverne. m Villemadn (medlem af och ständig sekretera-ac re vid den transka akademien). Han har gjort den ni ekademiska oppositionen till en vetenskap, som har sina bestämda reglor och tormler. Han gör dermed mycket nppseende vid de offentliga sammankomsterI D ha, då han, om han sjelf inte har ordet, genom sina be sester och ätbörder, ger församlingen tillkänna sina C egna intryck. I egenskap af ständig sekreterare är r han äfven medlem af alla akademiens komit6er. Hans forhatliga inflytande visar sig under alla foral