— Ej underligt; de äro nyss utkomna i rörelsen. Nåväl, köp en af dem — de ha uppfunnits här — och för den till någon håla som aldrig beträdes af menniskofot: låt Cheetham smida era blad i en annan provins, hvem skall någonsin få veta det? Gå till honom, men nämn ingenting om saken, utan bed honom blott om ert månadsarvode. Han skall då sjelf inleda ämnet med er. Jag dricker hans skål. Han är ingen dålig karl, Cheetham; men han skulle vara färdig att sälja sin själ för penningar. Henry började öfvertänka saken, och medan han öfvertänkte, anlitade Bayne portvinsbuteljen aå verksamt att han efter en stunds pladder insomnade der han satt. Då tiden kom på hvilken Bayne borde återvända till verkstaden, gick Henry till värdinnan och yttrade: — Mr Bayne mår ej väl. Jag går och underrättar derom på kontoret. Jag skulle ej störa honom före klockan fem om jag vore som ni, och då skulle jag gifva honom en kopp starkt th6. Henry gick derefter direkto till kontoret, der han fann mr Cheetham. — Hvad är ert ärende, frågade mr Cheetham något buttert. — Jag har kommit för att bedja om mitt månadsarvode, sir. — Jag gissade det. Har ni ej hört huru de trakassera mig nu? — Jo, sir. Men hvarföre gaf ni en gång vika? Jag var trogen mot er, men ni svek mig. Jag skulle ha stängt